Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
dess blomstringstid eller den Gustavianskt-akodemiska, samt y)
dess upplösningstid eller tiden till i 809,
Olof Dalin (Vitterhetsarbeten, 6 B. 8:o, Sthlm 1767;
Poetiska Arb., 2 B. 8:o, Sthlm 1782, 83) stadgade den franska
smaken, till Lovisa Ulrikas och hofvets behag. Denna smak har
qväft nationaliteten, men dock hyfsat och utbildat smaken.
Da-lins förtjenster om .poesien äro följande. Han bildade språket
och upptog nya, ledigare versformer. Hans egna dikter äro
torra och opoetiska, så hans epos på alexandriner: Svenska
Friheten, torra alegorier, som hans Strövers, som endast hafva ett
ledigt språk. En comedi, Den Afundsjuke, imiterad efter
Holberg, är ej utan sin qvickhet — Den franska smaken stadfästades
än vidare genam auctoriserade cotterier, eller akademier, t ex.
Utile Dulci, Vitterlek, Vitterhets Akademien (1753 iprättad af
Lovisa Ulrika och 1786 förvandlad till nuvarande Vitterhets9
Historie och Antiqvitetsakademien), hvilka alla cotterier utgåfro
poetiska samlingar, den tidens Poetiska Calendrar och Jul gåfvor.
Dramatiken utgjordes under denna tid af en stor mängd
imitationer efter Holberg, af föga värde, emedan de hvarken
som poetiska eller nationella skapelser utmärka sig. Torra
franska efterapningar äro äfven tidens så väl Tragedier som
Operor. Lika litet anmärkningsvärda äro de episka och komiska
försöken, som de poUtiska sagorna, de första romanerna af
Mörk (Adalrik och Göthilda 1742 m. fl., imiterade efter de
långsläpiga tyska, t ex. Banise m. fl.). — Märkligare, särdeles
i metriskt afseende,- äro öfversättningarne från de antika
skalderna af Palmfelt- (riksråd, † 1774) och A. Nicander (Packhus
inspector, † 1777), båda Virgilii öfversättare med
bemödande om en hyfsad hexameter, .noga bestämd efter den latinska
prosodien.
De berömdaste af denna tids poeter äro: Fru Nordenflycht,
Creutz och Gyllenborg. — Fru Nordenflycht (f. 1718, †1763;
Utvalda Arb., Sthlm 1744) visade en för tiden varm erotisk
känsla i sina kärlekssånger, ehuru de nu for tiden icke gerna
kunna läsas. G. Ph. Creutz (f. 1729, Minister vid Spanska och
Franska hofven, † 1785; Vitterhetsarbeten af Creutz och Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
