Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
pelser all betydelse för nationens litteratur och allt poetiskt
värde. Det var en ensidighet, som kom deraf, att skolan var
for mycket idealistisk eller spiritualistisk. Den andra fractionen
af den nya skolan, den göthiska, gick fredligt till väga och
inlät sig icke i någon polemik med den gamla skolans män.
Romantiker voro: Atterbom, Hammarsköld och Palmblad m. fi.,
Göther deremot: Geijer, Tegnér, Ling m. fl.
Forforisterna eller Romantikerna. — År 1803
stiftades i Upsala ett vittert sällskap: V. V. eller Vitterhetens
Vän-ner, hvars medlemmar bland andra voro: Livijn, Hamarsköld,
Atterbom, men upphörde 1806, hvarefter Atterbom 1807 stiftade
^nroraFörbundet, hvars nya åsigter sedan uttalade sig i
Polyfem, (Sthlm. 1810—12), utg. af Askelöf (na Minervas utg.),
Phosphoros (1810—13), hvaraf skolan fick sitt nämn, m. m.
Skolans sträfvan var theoretiska kritisk och poetisk. Genom den
första ville den, särdeles Atterbom och Hammarsköld, efter
Schelling och Schleglarne uppställa ett nytt ästhetiskt system,
som dock ännu blott är fragmenter. Kritiken öfvades så, att de
lade den nya måttstocken på de Akademiska fostren och
fördömde dem, men åter framdrogo andra, som Akademien ej
erkänt, t. ex. folkvisorna, Stjernhjelm, Bellman, Wallenberg,
Ehrensvärd, Thorild, samt alla verldens romantiska skalder i Medeltid
och nyare tid. Deras egen poesi var i allmänhet alltför
ab-stract och filosofisk, saknande klarhet, objectivitet och nationell
anda, hvilket Götherna *) deremot i hög grad egde. Deras
förtjenst är i alla fall stor, de hafva segrande utgått ur striden, ty
deras ideer hafva eröfrat Sveriges Litteratur och Akademien sjelf
(Atterbom blef 1810. en af de Aderton).
Atterbom har nyligen, lemnat grunddragen af sin
Ästhetik, (i min Konst Theoriernas Historia, Upsala 1839), samt
för ett par år sedan utgifvit sina samlade dikter. Han är en
djupsinnig lyrisk skald, rik på ideer och mystiska åskådningar af
verld och natur, liksom Englands Wordsworth. Han är en
Söderns skald, en Troubadour, som af ett naturens misstag föddes
*) Namnet härledes från Göther (skolans sträfvan var fornsvensk, eller
skulle åtminstone vara så), icke från Goethe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
