Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
i Norden, hvilken icke väl vet värdera det etherfina, djupsinniga,
djupkänsliga och svärmande idealiska. Hans x lyrik är derföre
med sina ideer och dialectiska grubblerier, sin naturmystik, som
i skapelsen ser endast symboler eller allegorier af andliga
förhållanden, aldrig blifvit rätt. nationell, ehuru snillrik den alltid
är. Denna lyrik antager dramatisk form i den stora, på de
skönaste beskrifningar, reflexioner och erotiska sånger rika, men
alltför vidlyftiga Lycksalighetenit O och i fragmenterna af Fogel
Blå, båda de djupsinnigaste dikter på Svenska, dels folkvisans
tonart, då alldeles förträfflig. Hans bästa smådikter äro
Blommorna, en lyrisk diktkrans, i hvilken ban personifierar
Blommorna. Alla hans bättre dikter utmärka sig icke blott för en
romantisk känsla, erotisk dialectik och präktiga skildringar, utan
äfven för en högst musikalisk form.
I. Hammarsköld(f. 1785, Bibliotbeksamanuens, † 1827)
utmärkte sig mindre för poetisk verksamhet, än mördande,
oftast träffande Kritik, dock stundom ensidig, och vetenskapliga
arbeten, af värde, t. ex. Svenska Vitterheten (1818—19; ny
uppl. af Sondén 1832), den första Svenska Poesiens Historia,
rik på forskning, ehuru mera registerlik; Det Philosofiska
Slu-diüm i Sverige (1821), den första Svenska Filosofiens Historia;
De bildande konsternas Historia (1817); Philosophiens Historia
(1825—27,3 D.) m. m. Hans minne skall lefva i lärdomshistorien. —
Palmblad {1788, Prof. i Grekiskan) är en mångsidigt bildad man,
geograf, politisk skriftställare, recensent, novellförfattare och
öfversättare från Grekerna (Sophocles 1839, ej särdeles lyckad). Hans
noveller i Poetisk Galender och en ny: Kärlek och Politik
(1840), äro utmärkta, mera för en förträfflig stil, än djup poesi.
Han deltog i alla skolans tidskrifter. — I Poetisk Calender
skrefvo äfven följande, som dock minst bära spår af fosforismen:
Hedborn, utmärkt för en naturfrisk anda i folkvisans tonarter;
Grafström, lycklig i Franzéns idylliska lyrik, och Euphrosyne,
som har diktat ypperliga naturbilder, rika på romantisk natur*
mystik och äfven idylliska genrebilder. — Till
After-romantikerna, mest imitatörer, eller aldrig fullt mognade, höra C. v.
Zeipel, Ingelgren, Elgström, Sondén m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
