Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
men utan djupare humor, skildrat det svenska borgarlifvet frSn
den komiska sidan;— Gumaelius (f. 1789, Pastor) har i Thord
Bonde (Upsala 1828, 1 B ) börjat en god historisk roman; —
Öfversten Grefve Pehr Sparre (1790; Den sista Friseglaren,
1832, Adolf Findling) har lemnat historiska romaner, trogna i
teckningen af tiden, men utan djupare poetisk blick, hvilket
äfven gäller om O. K., som författat Snapphanarne (1831)
och Sista afton på Östanborg (1833). — I Noveller hafva
följande försökt sig: G. H. Mellin (f. 1803, Pastorsadjunkt),*
som i många historiska noveller visat mycken talent, trogen
costymteckning, täcka idylliska skildringar och en förträfflig stil,
ehuru uppfinningen ej varit särdeles sinurik, t. ex. Blomman på
Kinnekulle m. fl.; — C. A. Kullberg (f. 1813, Kammarjunkare)
har lyckats väl i beskrifvande dikter, samt i Gedcrborghs genre,
då deremot Gustaf III och hans hof endast har ett qvickt
framställningssätt och läckra skildringar; — Mamsell Ståhlbergs
och Mina Grönwalls noveller hafva fina partier,
Sverige har tre romanförfalterinnor, som dock lemnat de
bästa romerna, dess litteratur eger: Mamsell Bremer,
Friher-innan Knorring eller Förf. till Cousinerna (1834), Axel,
Vännerna, Qvinnorna, Ståndsparalleler, Illusioner och Tant
Lisbeth9 samt Fru Flygare, förf. till Waldemar Klejn,
Representanten, Gustaf Lindorm, Professorn, Fosterbröderna och
Kyrkoinvigningen. —Mams. Fr. Bremer är den förnämsta af
dessa. Hon är utmärkt för den englarenaste verldsåskådning,
den lyckligaste genremålning, den mildaste humor, det
mästerligaste framställningssätt, de täckaste teckningar af
familjekänslorna, ehuru hon ej har i samma grad planförmåga. Detta eger
ej heller den andra, utan blott den tredje, men den andras
teckningar ur det aristokratiska lifvet äro oändligt liffliga och
sprittande af qvickhet. Den tredjes storhet ligger i inventionen, i de
dramatiska plananläggningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
