Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornnordisk odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA GUDASÅNGER, OCH SAGOR. 15
manfattning af flera dikter; särskildt märklig är den del,
som omfattar en samling kärnspråk med sunda och
världskloka lefnadssanningar - samt Voluspå (Valans spådom),
i hvilken en forntida sierska täljer sina syner om världens
skapelse, utveckling, undergång och förnyelse.
Af hjältesångerna äro de, som handla om Sigurd
Faf-nesbane och Niflungarne, de märkligaste. De besjunga
episoder ur en sagokrets, som är af tyskt ursprung - den
bildades under folkvandringstiden - och som äfven
behandlats i tyska forndikter (»Niebelungenlied»). Innehållet
är djupt tragiskt.
Språkformen är den norröna (norsk-isländska)
dialekten. Versslaget är allittereradt och gifver dikten en
prägel af kraftig, manlig, ehuru något hård skönhet.
I Norge och på Island odlades äfven en mera konstlad
diktning, som utmärkte sig för talrika omskrifningar.
Den isländska prosalitteraturens viktigaste företeelse äro
sagorna, som dels behandla mytiska och heroiska ämnen (t. ex.
Volsungasagan, Hervararsagan), dels äro historiska, såsom
konungasagor, af hvilka många ingå i den s. k. »Heimskringla», som anses
vara redigerad af Snorre Sturleson (f 1241), och åtskilliga
släktsagor (t. ex. Nials saga).
En annan viktig isländsk prosaskrift är den väsentligen af
Snorre Sturleson författade s. k. prosaiska Eddan, äfven kallad
Snorres Edda. Den innehåller en redogörelse för de nordiska
myterna, sådana en senare tid uppfattade dem, samt afser äfven
för öfrigt att lämna handledning vid utöfvandet af norrön
diktkonst.
Det kan tagas för gifvet, att äfven i Sverige
förekommit numera försvunna gudasånger, likartade med
de isländska, särskildt om Tor och Frö samt
trollsånger m. m. Likaledes torde flera af de på Island
bearbetade hjältesagorna hafva behandlats i svenska
staf-rimmade kväden. Så hafva de sägner, som ligga till
grund för sångerna om Sigurd Fafnesbane, här varit väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
