Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olaus Petri - Laurentius Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallats den viktigaste tilldragelsen inom vår
litteraturhistoria.
Olaus Petri är vidare vår förste, mera kritiske
häfdatecknare genom sin berömda svenska krönika (Sveriges
historia till Gustaf Vasa), hvilken är utmärkt för
fördomsfri och sanningskär undersökning af källorna samt
sträfvande att utfinna historiens lärdomar. Krönikan, som af
politiska skäl förbjöds af Gustaf Vasa, spreds emellertid i
talrika handskrifter.
Af Olaus Petri äro ock de kärnsunda, äkta humana
domareregler, som läsas framför den svenska lagboken.
Olaus Petris stil är enkel, kraftig, klar och flärdlös
och har en personlig prägel.
Lefnad: Olaus Petri var smedson från Örebro och mottog sin
första undervisning där och i Uppsala. År 1516 kom han till
Wittenberg och rycktes med i den luterska rörelsen, som uppstod
under hans studenttid därstädes. Hemkommen till Sverige, blef
»Mäster Olof» den nya lärans apostel. Efter någon tids tjänstgöring
i Strängnäs kallades han genom Gustaf Vasas försorg till
Stockholm som stadens sekreterare (1524) och predikade tillika i dess
kyrkor, dock utan att vara prästvigd. Nu började han
reformationsverket med full kraft, på sätt som af historien är kändt.
Åren 1531–33 var han Gustafs kansler, en syssla hvartill han
enligt konungens senare uttalande – då brytning dem emellan
inträdt – var lika skicklig »som en frisisk ko till att spinna silke».
Ovänskap uppstod nämligen mellan Gustaf och Olaus Petri,
föranledd af frimodigheten i Olaus’ predikningar, af för konungen
obehagliga yttranden i krönikan samt framför allt af
meningsskiljaktigheter om reformationens innebörd, hvilken för Gustaf var af mera
världslig än andlig art. Olaus Petri åtalades slutligen och blef
verkligen på grund af en i juridiskt afseende bristfällig anklagelseskrift
dömd till döden (för det han skulle uraktlåtit yppa ett i bikten
honom anförtrodt anslag mot konungens lif) men benådades och blef
1543 kyrkoherde i Stockholm. Han dog 1552.
Laurentius Petri (född 1499, † 1573, Sveriges förste
luterske ärkebiskop) var broderns medhjälpare och skref,
liksom denne, en mängd arbeten i religiösa ämnen. Den
stora bibelöfversättningen (1540–41) företogs under hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
