- Project Runeberg -  Svensk litteraturhistoria i sammandrag /
62

(1904) [MARC] Author: Karl Warburg - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstiden (1719--1772). Öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 FRIHETSTIDEN.

På det religiösa författarskapets område äro att
nämna den åt pietismen lutande predikanten Erik
Tollstadius, vidare författaren af Sveriges mest spridda
predikosamling Anders Nolirborg samt tänkaren och andeskådaren
Emanuel Svedenborg, hvilken vunnit världsrykte.

Inom vitterheten visa sig nya riktningar, burna af rikt
begåfvade målsmän. Under slutet af förra tidehvarfvet
hade inom vår poetiska litteratur märkts spår af inflytande
från den franska smaken, hvilken under denna tid var så
godt som ensamt rådande i hela Europa och som slog allt
djupare rötter äfven hos oss. År 1635 hade Richelieu
grundat Franska akademien och därmed stadgat den
»fransJc-Massislca» stilen såsom en envåldsmakt inom
litteraturen, och. för poesien hade, i synnerhet genom Boileau
(hvars skrifter öfversattes till svenskan omkring 1720),
med Horatius såsom förebild, uppställts en mängd lagar
och regler, af hvilka många voro sunda och riktiga, andra
åter onödigtvis klafbundo fantasien. Skaldekonsten blef
öfvervägande förståndssak; »korrekthet» och »finhet»
fordrades framför allt. Därtill kom, att poesien alltjämt
uppfattades hufvudsakligen ur synpunkten af det nyttiga.
»Hon borde på ett behagligt sätt framställa sanna och
träffande tankar, hvilka kunde vara till nytta.» - Hela
skaldekonsten fick en prägel af hofstämning. Man
skildrade mest de högsta klassernas lif - ifall man icke iklädde
de höga herrarne och damerna, liksom för rö skull, en
herdekostym, hvilken det brast all sanning men som
skulle gälla såsom »menlös» -; man använde i större
dikter så godt som uteslutande en viss bestämd meter: den
ståtliga alexandrinen, som var synnerligen passande för
det franska språkets metrik men som för germanska
tungomål föll sig tung och släpande; man pålade inom
dramatiken författaren en del onaturliga band, under det man i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:09:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlihist/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free