Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Dalin - Karl Gustaf Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALIN. TESSIN. 69
Lefnad: Olof Dalin föddes i Halland, där fadern var präst.
Redan som mycket ung kom han till Lund, hvarest han åtnjöt
ledning af den framstående filosofen Anders Rydelius, hvilken äfven
utöfvade ett välgörande inflytande på ynglingens skaldeanlag. På
dennes förord erhöll Dalin plats såsom lärare i ett förnämt hus i
Stockholm, från hvilket han snart infördes i flera af hufvudstadens
finaste och mest ansedda kretsar. I dessa, liksom i det 1732
stiftade riddarsamfundet »Awazu och Wallasis», en orden som för
öfrigt bestod af unga ädlingar (mest af hattpartiet), hvilka särskildt
med värme vårdade Karl XII:s minne, lät han ofta sin
skaldeådra flöda. Sedan han blifvit känd såsom författare till Argus,
vardt han föremål för flera ynnestbevis och utnämndes 1737 till
kunglig bibliotekarie. Åren 1739–1740 företog han en utrikes
resa; i synnerhet dröjde han i Paris. Efter Sin hemkomst
inkallades han i Vetenskapsakademien och fick - efter
offentliggörandet af »Svenska friheten» - i uppdrag af ständerna att
författa en svensk rikshistoria. I politiskt afseende drog han sig
alltmera ifrån hattpartiet, med hvilket han förut sympatiserat.
Ar 1751 blef han anställd som lärare för kronprins Gustaf och
slöt sig härefter helt och hållet till Lovisa Ulrika, förströende
hofkretsarna med en mängd små tillfällighetspoem, oftast obetydliga
men ej sällan täcka uttryck för en harmlös glädje. Han
adlades, blef kansliråd, sekreterare i den nystiftade
Vitterhetsakademien och rikshistoriegraf. Men hans förbindelser med hofvet
invecklade honom i olagliga politiska stämplingar till
konungamaktens utvidgande, och en del andra oförsiktigheter i litterär väg
vållade ett åtal, som slöt med att Dalin år 1756 genom domstols
utslag förvisades från hofvet. Endast genom skydd af mäktiga
vänner lär han ha räddats från dödsstraff. Nu vistades han någon
tid hos ett par högadliga gynnare, bl. a. på det af honom så
vackert besjungna Ängsö, och använde sin lediga tid till sitt
historiska verk, intill dess han kallades tillbaka till ämbetsverksamheten
såsom kansliråd. År 1761 upphäfdes förvisningsdomen från hofvet,
och 1763 utnämndes Dalin till hofkansler. Han afled samma år.
Tidehvarfvets flesta öfriga författare äro målsmän för
samma smak som Dalin, och särskildt verkade på den
vittra prosans område flera utmärkta skriftställare.
Karl Gustaf Tessin (f. 1695, öfverintendent, riksråd,
kanslipresident, f 1770) är en af frihetstidens märkligaste
kulturpersonligheter, i främsta rummet genom sin
verksamhet för den bildande konsten. Men äfven såsom skrift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
