Print (PDF) - On this page / på denna sida - Gustaf Filip Creutz - Gustaf Fredrik Gyllenborg - Olof Bergklint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLENBORG. BERGKLINT. 79
därpå, att handlingen är obetydlig i förhållande till de
nog vidlyftiga målningarna af natur och personer. Man
har äfven från Creutz’ hand andra värdefulla dikter, bland
dera Dafne.
Gustaf Fredrik Gyllenborg, Karl Gyllenborgs
brorson (född 1731, sammanträffade 1751 med Creutz, kansliråd,
f 1808), var utgången ur en släkt, som före honom räknat
fyra skalder. Hans diktning är »romarvulen», sträng, ofta
ett uttryck för missnöje och världsförakt, för öfrigt mycket
formfulländad. Bland hans dikter äro att märka de
beskrifvande naturmålningarna Årstiderna - tillhörande en
på denna tid i Europa synnerligen omtyckt afart af
skaldekonsten, den beskrifvande diktningen (»måleri i ord»),
- samt en del lärodikter, hållna i en manlig och ädel
ton. Dessutom var Gyllenborg en god satiriker, imiterande
de romerska satirikerna, t. ex. i Världs f or akt ar en. Af ett
satiriskt lärodiktande skaplynne äro äfven hans Fabler
(ett hundratal), hvilka tillhöra det bästa, som af detta
slag finnes skrifvet på svenska. Svagare är hans något
långtrådiga epos Tåget öfver Bält, om hvilket Tegnér
skref att »äfven dikten har sin frusna våg», liksom de
dramatiska skrifter, som han författade under nästa skede.
- Af den gustavianska tidens skalder betraktas
Gyllenborg såsom en »fader».
Olof Bergklint (född 1733, lektor, kyrkoherde, f 1805,
var en af tidens mera betydande lyriska skalder,
företrädesvis inom »reflexionsdikten»; att märka äro Ode öfver
motgången samt Den blinde. Han är därjämte en
framstående smakdomare - i vissa fall den förste estetiske
kritikern i vårt land -, liksom han författat några af
denna tids bästa minnestal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
