- Project Runeberg -  Svensk litteraturhistoria i sammandrag /
108

(1904) [MARC] Author: Karl Warburg - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustavianska tiden (1772--1809). c) Oppositionen mot förståndsbildningen: Känslosvärmeri och naturdyrkan - Tomas Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 GUSTAVIANSKA TIDEN.

c) Oppositionen mot förståndsbildningen:
Känslosvärmeri och naturdyrkan.

Om den akademiska kretsen närmast representerade
förståndsupplysningen, den voltaireska tankeriktningen och
den franska smaken, så fick känslosvärmeriet, den
rous-seauska strömningen och den därmed sammanhängande
mindre »regelbundna» smaken sina målsmän i Thorild och
Lidner.

Tomas Thorild (född 1759, juris kandidat,
landsför-visad 1793, f såsom professor och bibliotekarie vid
universitetet i Greifswald 1808), uppträdde såsom fiende mot
allt regeltvång och gjorde - visserligen ensidigt - kraf
på en friare och tillika mera sublim riktning i diktkonsten
än den, som fransk-klassiciteten medgaf, hänvisande till
Rousseau, Ossiansdikten samt tyskarne Klopstock och
Goethe.

Såsom skald är Thorild af jämförelsevis mindre
betydelse, hans diktning är föga formskön och lider af
oklarhet samt svulst. Företrädesvis är det såsom tänkare,
kritiker och prosastilist Thorild utöfvat en både
betydelsefull och förtjänstfull verksamhet. Hans lynne var
på alla håll reformatoriskt, han var son af den tid,
hvarunder franska revolutionen mognade. Känslans och
naturens rätt ville Thorild göra gällande på alla områden:
i religion, moral, politik och vitterhet; och med glödande
ifver, en djärf het, som trotsade allt, och en hög
uppskattning af sin egen förmåga gick han i striden mot det
bestående. Han sade sig hafva blott en tanke: »att förklara
hela naturen och att vilja omskapa hela världen».

Det var emellertid ett poetiskt försök, som gaf
anledning till den thorild-kellgrenska striden, oaktadt
skaldekonsten för Thorild var något underordnadt i förhållande
till filosofien. Thorild, som år 1781 flyttat till Stock-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:52:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlihist/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free