Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tomas Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMAS THORILD. 109
holm, täflade detta år i sällskapet Utile Dulci (hvars
ledande själ Kellgren då var) bland annat med ett större,
i metriskt afseende underhaltigt, orimmadt skaldestycke,
Passionerna, som likväl erhöll blott ett mindre pris,
hvarvid uppgafs såsom medverkande orsak till att det icke
belönats med första priset, att det var författadt i ett
»orimmadt daktyliskt versslag, stridande mot den i
vitterheten godkända smaken». Mot detta något inskränkta
underkännande af den orimmade versen - en åsikt som
Kellgren snart öfvergaf - inlade Thorild en berättigad
gensaga och afsade sig det tilldömda priset, hvarvid han äfven
kritiserade regeltvånget i allmänhet. Kellgren svarade
dels med allvarliga, dels med skämtsamma uppsatser, i
det han bemötte Thorilds förakt för alla smaklagar och
på ett lyckadt sätt dref gäck med hans egendomliga,
afbrutna skrifsätt. Striden, som nog mycket urartade till
småaktigheter, fortfor nu dels i Stockholmsposten och -
från Thorilds sida - i den af honom år 1784 utgifna
politiska tidskriften Nya Granskaren. Denna tidskrift, hvars
hufvudsyfte var att utveckla idéerna om en obegränsad
folkfrihet samt öfriga den gryende revolutionstidens tankar,
innehöll nämligen också flera mer eller mindre skarpa
utfall mot Kellgren, som emellertid icke besvarade dem.
Samma år utgaf Thorild en mycket grof kornig Straffsång
mot Kellgren.
Striden afstannade nu i sju år, och Thorild vistades
någon tid dels i Uppsala, där han studerade juridik, dels
i England, sysselsatt med dristiga planer på
statsreformernas område. Då han, efter att dessa planer gått i kvaf,
återkom till Stockholm år 1790, flammade stridslågan ånyo
upp. Det var i sin Kritik öfver kritiker, med utkast till en
lagstiftning i snillets värld (1791), som Thorild gjorde det
nya anfallet. Nämnda skrift, som röjer stor genialitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
