Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR. 131
affattadt på alexandriner, som emellertid mot slutet -
liksom under inflytande af tankeströmmen - lämna plats
för en friare rytm: korta, dityrambiska verser, som måla
en framtidshägring i hoppets färg, på samma gång
antydande Tegnérs frigörelse från den akademiska stilen. Från
år 1814 intager Tegnér en mera fientlig ställning mot
»Nya skolan», och i sin dikt öfver sin aflidne broder 1815
samt i sin beundransvärdt sköna Epilog vid
magisterpro-motionen 1820 utvecklar han - liksom ock i det
märkliga talet vid jubelfesten 1817 - sin ståndpunkt i
förhållande till tidens olika idéströmningar; särskildt kräfver
han klarhet och uttalar med tydlig syftning på
fosfo-risterna: »Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta»,
liksom han äfven bekämpar de återgångssträfvanden, för
hvilka flera af nya skolans ledande män gjorde sig till
förkämpar. Men han ställde sig tillika på afgjordt afstånd från
den gamla akademiska skolan och dess bildningsideal. Hans
diktning visar för öfrigt alltmera påverkan från romantiken.
Jämte ett antal praktfulla smärre poem, t. ex. »Elden»,
»Flyttfåglarna», »Nore» (1814), den flera gånger omarbetade
upplysnings- och fördragsamhetsdikten »Fridsröster», »Det
eviga», »Jätten», »Sången» - en dikt full af jublande hälsa
- och andra, skänkte han nationen tre större dikter:
Nattvardsbarnen (1820), en på hexameter skrifven religiös
lärodikt med en idyllisk skildring af fridsstämningen vid den
första nattvardsgången i en landtkyrka såsom ram (icke utan
inflytande från Goethes »Hermann und Dorothea»); Axel
(1822), ett episkt kväde, skildrande en ridderlig kärleks
historia från »den gamla karolinska tiden» i stil med Byrons
smärre berättelser; samt framför allt Fritiof s saga, det verk
som betecknar höjdpunkten af Tegnérs skaldeverksamhet.
Af denna romanscykel hade redan 1820 några sånger
offentliggjorts i Iduna, och 1825 förelåg skaldedikten full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
