Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya statsskickets tid (1809--1830). Fosforisterna och deras strid mot Akademien - Lorenzo Hammarsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 TIDÉN 1809-1830.
skärmytslingar. Motståndet mot fosforismen öfvertogs nu
af den liberala pressen (Johan Johansson i Argus och den
akademiskt-liberale Anders Lindeberg i Stockholmsposten).
I sin kamp mot akademien och den akademiska smakens
epigoner togo fosforisterna vid, där Thorild slutat,
påyrkande, såsom ofvan är antydt, känslans och fantasiens
rätt gentemot en snäft förståndsmässig uppfattning af
poesien. De öppnade härvid nya poetiska rymder samt
nyttjade nya poetiska former.
Emellertid gjorde de sig skyldiga till förlöpningar
och öfverdrifter, som vände opinionen mot dem. Deras
poesi led ock stundom af dunkelhet (framkallad af
förkärleken för allegorier och en tillgjord djupsinnighet)
och ordprål. I sitt språk påverkades de af sina tyska
förebilder och använde stundom tyska vändningar.
Kontrasten emot den föregående tidens förfranskade språk
framträdde härigenom desto starkare.
Bristerna till trots, skall det dock alltid räknas
fosforisterna till ära, att de ställde sig främst i bräschen
såsom målsmän för en friare och varmare skalderiktning,
att de väckte sinnet för den gamla sagovärldens poesi
och kraftigt bidrogo till kännedomen om utlandets -
särskildt Tysklands och de sydeuropeiska folkens - skaldskap.
De bröto härigenom mark för den nyare vitterheten i
Sverige och verkade dessutom för våra litterära häfders och
vår lärdomshistorias bearbetande, hvarjämte de i sina
tidskrifter nedlade en omfattande litterärkritisk verksamhet.
I politiskt afseende intogo de flesta fosforisterna, liksom
meningsfränderna i Tyskland, en reaktionär ståndpunkt,
hvilket bidrog att hos ett yngre släkte af liberaler göra
dem impopulära.
Lorenzo Hammarsköld (född 1785, bibliotekarie, f
1827) förblef till sin död den nya skolans oförskräcktaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
