Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samuel Johan Hedborn - Julia Nyberg - Anders Abraham Grafström - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 TIDÉN 1809 - 1830.
Samuel Johan Hedborn (född 1783, kyrkoherde, f 1849)
var en god psalmist och en lyriker med en from, naiv. folklig
ton. Utom hans psalmer märkes bl. a. hans klassiska vaggvisa
»Ute blåser sommarvind», som ger ett täckt uttryck åt
barnasinnets poesi.
Julia Nyberg född Svärdström (född 1785, förut fru Asping,
f 1854), skref frän 1816 under skaldenamnet Euphrosyne lyriska
dikter, som röja liflig känsla och rik fantasi samt en viss
vemods-full naturdyrkan, besläktad med Atterboms. Hjärtats poesi, det
elegiskt ljufva, känsligt svärmiska uppenbarar sig i hennes
diktning. Bland hennes vackraste poem äro Jungfrun i det gröna
och Tiggargossen.
Anders Abraham Grafström (född 1790, kyrkoherde, Franzéns
måg, f 1870) skref åtskilliga dikter i fosforisternas kalendrar
men stod eljest utom deras krets; hans milda, lyriska skaldskap
röjer frändskap med svärfaderns. Mest kända bland hans poem
äro den praktfulla växelsången Norrland, som skildrar denna
landsdels skönhet, samt kärleksdikten Välkommen ocli farväl (»Säg
mig ej välkommen, då jag kommer!»), imitation från tyskan.
Närmast fosforisterna stod tidens främste
prosaskriftställare
Erik Gustaf Geijer (född 1783, f 1847). Han äger sin
största betydelse såsom häfdatecknare men intager äfven
såsom skald, tänkare, publicist och tondiktare ett
framstående rum i vår odlings häfder. Han är en af den svenska
litteraturens största gestalter, och hans storhet skadas
icke däraf, att hans karaktär och åsikter voro stadda i en
utveckling, som mot slutet af hans bana (1838) föranledde
ett omslag i hans politiska uppfattning.
Som skald har Geijer alstrat endast ett mindre antal
dikter, däribland de första i Iduna (1811) meddelade
bilderna från nordens forntid: Manhem, som ännu företer
afgjord släktskap med den äldre tidens lärodikt, Vikingen,
som framställer den nordiske ynglingens trängtan ut
från hemmet efter bragder och äfventyr och förträffligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
