Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Vilhelm August Strandberg - Oscar Patrick Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STURZEN-BECKER. 179
det då gängse hatet mot Ryssland. Han fann så
småningom sin egen ärligt svenska ton, och i likhet med
Runeberg lyckades han att därför skapa ett verklighetstroget,
klangfullt, stundom drastiskt uttryck i en form, som
utmärker sig för käck ursprunglighet och en viss manlig
knapphet. Hans första originaldikter, som utgåfvos under
den krigiska titeln Sånger i pansar (1845), omfattade en
mängd glödande, hänsynslösa dikter, bland dem det djärfva
stycket Vaticmium (»Finland, så jag ville ropa»), som, i
likhet med flera andra, utmanar till krig mot »världens
Groliat», den ryske grannen. Till denna samling hör också
den länge såsom folksång sjungna »Ur svenska hjärtans
djup en gång*. Efter denna diktsamling följde Vilda
rosor m. fl. Strandbergs diktning utvecklade sig senare
till mera mognad; det lidelsefulla, ohejdade gaf vika för
det mera formbehärskade; hans skaldskap företer nu
släktskap med den måttfulla realismen hos Runeberg. Bland
hans senare dikter märkas sådana kärnfulla, innerliga,
fint formade stycken som Mitt döda barn, Fanny och
De små nattvardsbarnen. En mästare i att till svenskt
språk öfverflytta utländsk poesi, har han bland annat
med vår litteratur införlifvat Byrons berättande dikter.
Oscar Patrick Sturzen-Becker (född 1811, fil. doktor,
publicist, ifrig skandinav, någon tid bosatt i Danmark,
pseudonymen Orvar Odd, f 1869) tillhörde »det unga Sverige» från
1830-talet, slöt sig med hänförelse till de liberala idéerna och
ställde sin fint skurna penna i pressens tjänst, bland annat
som kvick »följetonist» i dåtida mening (motsvarande hvad
nu menas med »kåsör») och som spirituell och mångsidig
litteraturkritiker. I sina senare utgifna »Grupper och
personnager», uddiga om än stundom lösliga skildringar
ur samtidens litteraturhistoria, förenar han kåsörens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
