- Project Runeberg -  Svensk litteraturhistoria i sammandrag /
Tillägg. De senaste årtiondenas vittra författare. Populärvetenskapliga skriftställare

(1904) [MARC] Author: Karl Warburg - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Tillägg. De senaste årtiondenas vittra författare

Bland författare, som jämte de redan nämnda utmärkt sig inom det för en större allmänhet tillgängliga vetenskapliga skriftställeriet, må framhållas följande.

historieforskningens och häfdateckningens fält: Klas Teodor Odhner (född 1836, riksarkivarie, död 1904), som författat bl. a. Sveriges inre historia under Kristinas förmyndarregering och Sveriges politiska historia under Gustaf lII:s regering (ofullb.), äfvensom allmänt använda läroböcker i Sveriges historia; Hans Forssell (född 1843, statsråd, president, död 1901), som utgifvit ett antal lärda och stilistiskt förträffliga historiska och nationalekonomiska afhandlingar och uppsatser, bl. a. två samlingar Studier och kritiker; Elof Tegnér (född 1844, universitetsbibliotekarie, död 1900), af hvars hand man bl. a. har en ypperlig monografi öfver Gustaf Maurits Armfelt, hvilken innehåller viktiga bidrag till tidens historia; han utgaf äfven och behandlade memoarer och författade dessutom historiska essayer; Claes Annerstedt (född 1839, f. d. universitetsbibliotekarie), som bl. a. tecknat Uppsala universitets historia under äldre tider; Martin Weibull (född 1836, professor, död 1902), som gifvit en vältalig skildring af Gustaf Adolfs historia; Oskar Alin (född 1846, professor, död 1900), som bl. a. lämnat viktiga bidrag till Unionens historiska tillkomst och Karl Johans historia; Harald Hjärne (född 1848, professor), hvilken utom en del lärda specialskrifter offentliggjort liffulla historiska och politiska essayer; Emil Hildebrand (född 1848, riksarkivarie), som utgifver Historisk tidskrift och sammelverket Sveriges historia; Ludvig Stavenow (född 1864, professor), af hvars hand föreligga värdefulla skildringar af frihetstidens och gustavianska tidens historia; Gustaf Björlin (född 1846, generalmajor), som gjort sig känd såsom krigshistorisk författare, äfvensom genom populära skildringar ur våra häfder. -- Såsom biograf märkes Harald Wieselgren (född 1836, f. d. bibliotekarie), hvars talrika lefnadsteckningar (Ur vår samtid, Bilder och minnen, Från gamla dagar och våra) utmärka sig för stor sakkännedom, pietetsfull uppfattning och liflig framställning; han är ock en framstående talare. Adolf Hedin (född 1834, politiker, publicist) har författat ett stort antal välskrifna, ofta uddiga essayer af historiskt och politiskt innehåll och är känd såsom utmärkt politisk vältalare.

Inom fornkunskapen hafva med stor berömmelse arbetat Hans Hildebrand (född 1842, rikeantikvarie), som äfven författat ett kulturhistoriskt arbete öfver Sveriges medeltid, och Oscar Montelius (född 1843, professor), som utgifvit verk i nordisk och jämförande arkeologi. -- Julius Centerwall (född 1844, rektor) har genom populära skrifter gjort allmänheten bekant med den klassiska fornforskningens resultat.

konst- och litteraturhistoriens område har utom förut nämnda författare Carl Gustaf Estlander (född 1834, professor i Helsingfors) verkat; han har ock grundat den för den svenska odlingen i Finland betydelsefulla Finsk tidskrift. Inom den svenska litteraturhistoriska forskningen hafva de senare årtiondena företett liflig verksamhet. Bland dess representanter må särskildt nämnas Henrik Schück (f. 1855, professor i Uppsala), som utgifvit en följd lärda skrifter, bl. a. Svensk litteraturhistoria (under medeltid och reformationstid), Shakspere samt (tillsammans med Karl Warburg) Illustrerad svensk litteraturhistoria, i hvilket verk den förre författat första delen (till 1718), den senare återstoden. Han har äfven påbörjat en Världslitteraturens historia. (I öfrigt hafva på detta område verkat ett stort antal skriftställare, hvilkas namn återfinnas i bilagan.) Såsom konsthistorisk skriftställare har, utom redan nämnda, bl. a. Georg Göthe (född 1846, amanuens) verkat (J. T. Sergel m. fl.).

Äfven inom den svenska språkforskningen har under senare åren pågått ett ytterst liffullt arbete. Esaias Tegnér d. y. (född 1843, professor) har genom lätt tillgängliga men på grundlig lärdom hvilande afhandlingar (Språkets makt öfrer tanken, Hemmets ord) varit förgångsmannen för popularisering af språkforskningens resultat; han är dessutom den främsta kraften i det snart afslutade nya bibelöfversättningsarbetet. Genom Svenska akademiens försorg har en ny, i storartad omfattning anlagd Ordbok öfver vårt språk börjat utgifvas under öfverledning af K. F. Söderwall (född 1842, professor), tillika författare af Ordbok öfver svenska medeltidsspråket. Bland de många krafter, som medverka i denna, må, utom Es. Tegnér, nämnas Gustaf Cederschiöld (född 1849, professor i Göteborg), som äfven utgifvit flera populärvetenskapliga skrifter, bl. a. Svenskan som skriftspråk.

Andra framstående representanter för nordisk språkforskning äro Axel Kock (född 1861, f. d. professor), hvilken bl. a. utgifvit arbeten om svensk accent, och Adolf Noreen (född 1854, professor i Uppsala), som bl. a. offentliggjort två populära samlingar Spridda studier och utom många specialskrifter börjat utgifva en stort anlagd svensk grammatik, Vårt språk. Äfven åt dialektforskningen och landsmålslitteraturen har på senare tid mycken uppmärksamhet ägnats, bl. a. i Svenska landsmålsföreningarnas tidskrift, utgifven af J. A. Lundell.

På det religiösa skriftställeriets område hafva verkat bl. a. Valdemar Rudin (född 1833, f. d. professor) och Fredrik Fehr (född 1849, pastor primarius, död 1895), hvilkas röster gjort sig hörda inom vida kretsar.

Samhälleliga, populärfilosofiska och litterära ämnen hafva på ett mot häfdvunna åskådningar stridande sätt behandlats af Ellen Key (född 1849), hvars skrifter väckt mycket uppseende och framkallat lifliga meningsutbyten.

Bland reseskildrare har särskildt Sven Hedin (född 1865, upptäcktsresande) vunnit sig världsrykte genom sina resebeskrifningar från Asien. Gustaf F. Steffen (född 1864, professor i nationalekonomi i Göteborg) har författat tre samlingar välskrifna skildringar från det nutida England. Carl Bildt (född 1850, envoyé) som äfven varit verksam såsom historiker, har utgifvit spirituella reseskildringar och beskrifningar från Italien.

Ett framstående encyklopediskt verk, som utgör ett storartadt vittnesbörd om hvad samverkan mellan svenska vetenskapsidkare och skriftställare kunnat åstadkomma, är Nordisk familjebok, af hvilken nu en andra upplaga är under utgifning.


The above contents can be inspected in scanned images: 216, 217, 218

Project Runeberg, Thu Dec 13 20:46:25 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlihist/216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free