Fredrika Bremer.
Målning af Södermark 1843. Högre lärarinneseminariet i Stockholm.
Tiden efter 1830
Öfversikt
Inom romanskriftställeriet inträdde under 1830- och 1840-talen en ovanlig blomstring. Af förut nämnda skriftställare bidrogo bland annat Almqvist och Palmblad till denna litteratur, men det grundläggande namnet på detta område är:
(född 1801 i Finland, död 1865). Hon utgaf sina romaner och noveller under den gemensamma titeln Teckningar ur hvardagslifvet (från och med 1828) och gaf därmed vid handen, att hon i motsats till det föregående, delvis ock samtida romanförfattarskapet ville skildra förhållanden och tilldragelser ur den närmare omgifningen. Detta skedde dock med ett skarpt sinne för de ideala dragen i lifvet och gärna med utpräglad tendens. Skildringen är påverkad af 1700-talets engelska realistiskt borgerliga romandikt, dock med romantiska inslag. I sina bästa arbeten -- Familjen H., Presidentens döttrar, Grannarne, en brefroman som skildrar förhållandet mellan föräldrar och barn med utmärkt karaktärsteckning, Hemmet -- har Fredrika Bremer förmått aflocka hemlifvet i svenska bygder dess både poetiska och komiska drag, skildrat svensk trefnad och svensk otrefnad, tolkat familjelifvets sorger och fröjder i skiftande färgnyanser, oftast på ett hjärtetilltalande sätt och med skarp blick för de humoristiska smådragen. Med början af 1840-talet har hennes skriftställarskap kulminerat. I senare alster, bland annat i romanen Herta (riktad emot kvinnans omyndighet), lät Fredrika Bremer (som var en varmhjärtad förkämpe för en mängd reformer, framför allt för nedbrytande af de skrankor, som hämmade kvinnans verksamhet) det skarpt tendensartade träda alltför ohöljdt fram och göra sig ofördelaktigt gällande på den lefvande poesiens bekostnad, men de ideér hon här kämpade för hafva förts till seger. Hon utgaf ock innehållsrika reseskildringar från färder i nya och gamla världen.
Hennes romaner äro öfversatta till främmande språk.
Fredrika Bremer.
Målning af Södermark 1843. Högre lärarinneseminariet i Stockholm.
Lefnad: Fredrika Bremer var född i Finland men
flyttade redan som litet barn öfver till Sverige. Hon växte upp i ett
burget hem men åtnjöt dock icke någon lycklig barndom utan lefde i
vissa afseenden under förtryckta och kufvade förhållanden. Det dröjde
ock länge, innan man såg, att det inom »den fula ankungen» bodde en
diktarsvan. Den unga, uppväxande flickan hade en liflig
verksamhetslust och skulle önskat att få verka ute i världen såsom
sjuksköterska eller dylikt, men konvenansen trädde hindrande i vägen.
Giftermålsanbud afböjde hon. År 1828 utgaf hon i största anonymitet
första delen af Teckningar ur hvardagslifvet, som mottogs synnerligen
välvilligt och snart följdes af andra, hvilka likaledes rönte starkt
bifall. Omkring år 1830 var anonymiteten röjd; de vittra män, som
först uppmärksammade henne, voro Franzén och Brinckman, och snart
utmärkte äfven Svenska akademien hennes författarskap. Efter att
hafva genomgått en religiös kris, som medförde en andlig luttring,
framträdde hon i början af 1830-talet (då hon mest vistades i stillhet
hos en väninna i Norge) såsom en mera mognad författarinna. Från
medlet af 1840-talet ägnade hon sig mest åt tendensförfattarskap samt
åt studiet af tidens samhällsfrågor, bland annat under mångåriga resor
i Amerika och Orienten. Fredrika Bremer var en handlingskraftig
kvinna, som med ädel gärning likaväl som med ord verkade i
människoälskande syfte.
