- Project Runeberg -  Svensk litteraturhistoria i sammandrag /
Karl Gustaf af Leopold

(1904) [MARC] Author: Karl Warburg - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Gustavianska tiden (1772--1809)
Öfversikt
a) Den akademiska kretsen

Karl Gustaf af Leopold

(född Leopoldt 1756, adlad, statssekreterare, död 1829) var den lärdaste af gustavianerna. På grund af att han lefde långt in på 1800 talet kom han att för den nya skola, som i dess början framträdde (fosforisterna), stå såsom det »gamlas» främste målsman och vardt därför mer än någon annan föremål för denna skolas angrepp. Leopold deltog såväl i den kellgren-thorildska striden, i det han under Kellgrens sjukdom å hans och egna vägnar fortsatte kampen, som ock i försvaret af de gamla grundsatserna mot »nya skolan». Historien om Leopolds långa lefnad är på visst sätt historien om upplysningslitteraturen i Sverige, ty han inverkade på den gestalt densamma hos oss fick, han bidrog kraftigt att göra den härskande, han öfverlefde dess fall.


K. G. Leopold.
Kopparstick af A. U. Berndes.

Leopolds första skaldskap (under Gustaf III:s tid) utgjordes af eleganta erotiska sånger, som skatta åt tidens smak och ej bäras af djupare känsla, oden i praktfull stil samt fint och behagfullt utförda, ömsom kvicka, ömsom högtidliga skaldebref (däribland flera skrifna till Gustaf III under kriget). -- Efter Gustafs död antog Leopolds lyriska poesi en mera lärodiktande och moraliserande prägel. En känd lärodikt af Leopold är skaldestycket Predikaren, som af samtiden mottogs med mycken förtjusning. Här har Leopold i en vältalig form framlagt sin »vishetslära», som präglades af tidens deism och uppställde »dygden» såsom lifvets a och o, på samma gång den pessimistiskt skildrade den dygdiges lott i världen. Högst bland Leopolds allvarsamma dikter står det sköna stycket Försynen. -- Leopold anslog äfven i flera dikter en skämtsam ton, och utom satiriska poem (t. ex. sången till Per Enebom, Byxorna, Mina nya rum) äger man äfven från hans hand några sällsynt lediga skämtsamma berättelser på vers. En sådan är Eglé och Annette, där det enkla, landtliga hemmets stilla lycka framställes i motsats till den stora världens ofta tomma och fördärfliga förströelser.

Leopold har äfven uppträdt såsom dramatisk skriftställare, härtill särskildt uppmuntrad af Glustaf III. Hans Oden -- en framställning af orsaken till asarnes förmenta utvandring hit ti]l Norden -- med lätt dolda anspelningar på samtidens tilldragelser (anjalaförbundet) -- samt Virginia (som behandlar den bekanta tragiska händelsen ur Roms äldre historia under decemvirerna) tillhöra båda helt och hållet den pseudoklassiska smaken och lida af poetisk torka. Han medverkade ocksa vid Gustafs dramatiska arbeten. Leopold har äfven skrifvit en hel del kvicka små uppsatser på prosa, något af det yppersta vi äga af detta slag. Han är en spetsig och öfverlägsen polemiker.

Såsom tänkare och smakdomare har Leopold utvecklat en omfattande verksamhet och i ett klart och allmänfattligt språk framlagt sina åsikter. Särskildt är att märka hans afhandling om smaken. Leopold ifrade också för stadgande och reformerande af svenska språkets rättstafning.

Lefnad: Karl Gustaf Leopoldt föddes i Stockholm 1756, son af en tullförvaltare, och flyttade i barnaåren med sina föräldrar till Norrköping. Vid unga år röjde sig hans skaldegåfva, och år 1778 offentliggjorde han ett ode vid kronprinsens födelse, hvilket framkallade en ganska hvass strid mellan honom och Kellgren. Efter denna strid offentliggjorde han icke på flera år någon dikt. Sedan han i Greifswald tagit magistergraden, erhöll han 1785 i Uppsala en bibliotekstjänst. Några utgifna dikter och kritiker fäste åter uppmarksamheten vid honom, och då han sökte bättre lefnadsvillkor, Iyckades det flera af tidens vittra män (bl. a. den med honom nu försonade Kellgren) att skaffa honom tillträde till Gustaf III, hvilken han genast intog till sin fördel. Leopold blef snart konungens handsekreterare och vän, vistades till och med någon tid med honom i fält och stod i högsta gunst. Efter Gustafs död medverkade Leopold vid utgifvandet af tidningen Extraposten samt fortsatte sin skaldeverksamhet. I motsats till de öfriga gustavianerna stod han väl hos de nya maktägarne och uppvaktade äfven Reuterholm med hyllningsdikter. Efter statshvälfningen 1809 adlades han till af Leopold. Han deltog i sträfvandet för att skaffa Sverige en tryckfrihetsförordning. Under 1800-talet ägnade Leopold sig för öfrigt alltmera åt filosofiska och språkliga studier, mindre åt skaldekonst. Han var från år 1810 föremål för »den nya skolans» skarpa anfall. Mot slutet af sitt lif blef Leopold blind och lefde -- i öfrigt frisk till själen -- de återstående åren såsom en vitterhetens patriark, »den blinde siaren Tiresias-Leopold».


The above contents can be inspected in scanned images: 97, 98, 99, 100

For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors.

Project Runeberg, Thu Dec 13 20:46:21 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlihist/leopold.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free