Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Friheten. Framställning af J. S. Mills åsigter af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
videns fria val uti alla ovissa ämnen orubbadt, och endast
fordrar, att han skall afhålla sig från sådant beteende, som
allmänna erfarenheten fördömt. Men hvarest har man
någonsin funnit en allmänhet, som satt en sådan gräns för
utöf-vandet af sin censur?" Allmänheten dömer härvidlag efter
tycken och uppmuntras dertill af nio tiondedelar bland alla
moralister och spekulativa tänkare, som lära oss att i våra
égna sinnen och hjertan uppsöka lagar, bindande såväl för
andras uppförande, som för vårt eget. Några exempel p& det
välbekanta förhållandet, att handlingar, hvilka på en tidpunkt
ansetts oskadliga och likgiltiga, under en annan period eller hos
ett annat folk betraktats såsom skändliga och stridande mot
all moral, anföras här. Muhomedanema anse förbudet mot
svinkötts förtärande såsom en helig oföränderlig lag.
Puritanerna betrakta spel och oskyldiga nöjen såsom skändliga
brott och i Amerika gifvas många, hvilka anse förtärandet
af starka drycker såsom i högsta grad omoraliskt. I detta
land har, såsom bekant, lagstiftningen utöfvat ett svårt tyranni
på just detta fält. Ett annat obehörigt ingrepp i den
indi-viduela friheten är all lagstiftning mot arbete på sabbaten.
„Den föreställningen att det är den ena menniskans
skyldighet att den andra skall vara religiös, är grunden till alla
reli-gionsförföljelser.u
Efter framställningen af de allmänna grundsatserna för
friheten, afsiutar Mill arbetet med tillämpning på vissa svårare
fall, om hvilka det kan synas ovisst, huruvida de höra under
frihetens eller lagens område. Den förr uppställda
grundsatsen måste så modifieras att samhällets magtutöfning icke bör
sträckas till alla sådana fall, der en individs handlingar bereda
andra skada, utan endast till sådana, då han använder medel,
hvilka strida mot det allmännas intresse (t. ex. bedrägeri eller
våld). En person t. ex., hvilken lagligen sköter sitt yrke och
derigenom förvärfvar mycket penningar, kan skada sina
konkurrenter, men ändå vara i utöfningen af sin lagliga rätt.
Några fall, som höra till den preventiva lagstiftningen och
till polisordningen, upptages derefter till skärskådande. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
