Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
judisk-alexandrinska skolan nödsakats tillgripa samma
tolk-ningsmethod, genom hvilken hon också bragte det derhän, att
Moses blef en platoniserande filosof. Men ju nödvändigare
den allegoriska utläggningen må vara, när det gäller att
skenbart försona en mer framskriden tid med en forntidsurkunds
föråldrade föreställningssätt; ju lättare tolkaren genom henne
kan, sig sjelf omedvetet, inlägga sina tankar i författarens
ord, desto förkastligare är hon från historikerns synpunkt,
som har att framlägga urkundens och icke sin egen
åskådning. Han får icke läsa allegorier och parabler annorstädes
än der sådane verkligen gifva sin närvaro tillkänna genom
framställningens form och innehåll. Men att i en berättelse,
som fortlöper i den oafbrutna kedjan af reella länkar och
alltigenom vill vara historia, uttaga vissa af dessa länkar och
göra dem till sinnebilder, blott derför att de i sin realitet
stöta en sednare tid för hufvudet, allt medan man fasthåller
de öfriga länkames historiskhet — det är ett förfaringssätt,
som må anstå föreläsarne vid ett prestseminarium eller
professorerna i en konfessionel theologisk fakultet, men hvorifrån
den, som söker historisk sanning, håller sig fjerran.
Vi återkomma till den äldre oreformerade jehovismen,
för att gifva en sammanträngd karakteristik af densamma.
Gudsbegreppet är till formen antropomorjistiskt — det vill
säga: Jehovah tänkes såsom ett begränsadt väsen med
menskliga funktioner. Gudsbegreppet är till innehållet monistiskt —
det viU säga: i sedligt hänseende obestämdt Dess förnämsta
attributer äro magt och förskräcTdighet
Menniskan är i kroppsligt hänseende afbild af Elohim
(Gen. 1, 26, jemfördt med 5, 3), men eger ursprungligen icke
utveckladt sjelfmedvetande. Då hon genom frukten på
kunskapens träd vunnit begreppen godt och ondt, säger
Jehovah-Elohim: „se menniskan är blifven såsom en af oss. “ För
att hon ej må smaka äfven Idunsäpplena på lifvets träd,
hvilka gifva odödlighet, drifves hon ur Eden, Gen. 3, 22, 23.
Dessförinnan hade Jehovah-Elohim gjort åt menniskan och
hans hustru rockar af skinn och beklädt dem dermed, Gen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
