Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och när hinduer och iranier tänkte sig gudarnes
egentliga boning på ett berg i yttersta Norden, hvilket de förre
kallade Meru, de sednare Albordsch, möter man icke hos
profeterna en liknande föreställning, då Jesaias sjunger om Babel:
Tänkte du dock i ditt lgerta: till himlen vill jag stiga,
högt öfver Guds stjernor upprätta min tron:
och jag vill mig sätta på det berg, der guäamt församlat
vid nordens yttersta rand.
Jag vill uppstiga på molnhöjder,
st&lla mig jemte den högste . . . . [1]
och då Ezechiel profeterar öfver Tyrus:
Du vardt en kerub med utbredda vingar, skuggande vida,
och jag satte dig på det heliga gudaberget
. . . . . . . . . . du syndade,
derför vanhelgar jag dig [och stöter dig ned] från gudaberget[2].
De förnämsta „höjderna“ eller offerplatserna i Palestina
voro Gibeon, Bethel, Dan, Gilgal, Beerseba, Hebron, Rama,
Mizpa och Silo. Vid dem knöto sig folkets dyrbaraste
historiska och religiösa minnen[3]. Deremot var Jerusalem ännu i
Davids första regeringstid en kanaanitisk stad; platsen, på
hvilken dess tempel byggdes, var inköpt från en af dess
je-busitiska innevånare, helgedomen sjelf med dess presterskap
inrättad efter utländskt mönster och gudstjensten förenad med
en prakt, som stod i skarpaste motsats till de enkla nationella
former, hvilka iakttogos å „höjderna.“ Sedan presterna och
hierodulerna i Jerusalem hunnit organisera sig i slutna kaster,
i likhet med deras feniciska och babyloniska ståndsbröder,
uppträdde de med samma anspråk som dessa — anspråk som
måste förekommit hebreiska folket oerhörda. De fordrade en
[1] Jes. 14, 13.
[2] Ez. 28, 14.
[3] Om de fyra förstnämnda har ofvanför
talats. Rörande Gilgal bör tilläggas, att enligt sägnen hade Josua der omskurit allt
folket, Jos. 5, 8, 9, och att Israels förste konung valdes på en folkförsamling
derstädes. Annars var Mizpa den ort, der under Domaretiden och Sauls regering
folkförsamlingarne vanligen höllos; dessa voro alltid förenade med
offerhögtidligheter. Beerseba egde en helig lund, som Abraham sades hafva planterat, Gen, 21,
33, samt altaren, byggda af Isaak och Jakob, sedan Jehovah der uppenbarat sig
för dem, Gen. 25, 24 ; 46, 1. I Hebron hade Abraham uppfört ett altar, och i den
der belägna Mamres lund hade Jehovah intagit en måltid hos patriarken, Gen.
13, 18. Rama var Samuels födelseort; han gjorde der ett altar och inrättade en
profetskola. I Silo stod uppenbarelsens tält från Josuas till Samuels tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0057.html
