Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazurkan af Orvar Odd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man väntar blott pä Deras Majestäter, —
ah, när man talar om —! der äro de!
med stolta steg han, kungen, golfvet mäter,
med ståtlig hållning, käck och frank att se;
en hjertats mildhet ur hans blick dock lyser
och när han nickar kring sig, läppen myser,
och yttrar han ett ord, hvad nådigt sätt!
Hon vid hans sida, ännu ros och lilja,
junoniskt rör sig öfver bonad tilja,
styf uti guldbrokat och pudrad lätt.
Ett barn dem följer, sprittande, i spåren;
re*n lekboll för ett öde, grymt och blindt,
men säll för stunden med sin krans i håren
af röda rosor och af ljusblå klint!
Mari Leczinska! icke då du drömde,
när annat allt, ditt hem, ditt land, du glömde
för lek och fröjd i gästfri svensk natur,
ej drömde då du om den falska ära,
en drottnings skrud på Seinens strand att bära,
ej om Versailles och ej om Pompadour.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
