Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazurkan af Orvar Odd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så från platsen fram! ett steg i sender
med elegans, med smak och med talang!
en reverens, som afmätt återvänder,
en puff mot haln, så sporrarna ge klang!
Det är alltsammans! men i dessa tnrer,
i dessa skenbart konstlösa figurer,
kan läggas mer, än straxt du ser deri,
och eftersom musiken lynne byter
och sig i olika kulörer bryter,
så vexlar äfven dansens poesi.
I moll — hör efter! — går väl mest det hela,
det är likt susningen i enslig skog,
likt vindarna, som i ett tackel spela,
en smula monotont och ängsligt nog;
men ryckvis far som trolldom i koncerten,
(ibland det kommer nästan smått på tvären,)
och flöjt och fidla fä en annan ton,
då smattrar hornet stolt och pukan larmar,
då blir det friskt humör i ben och armar,
då blir det lif, triumf, exaltation.
Då knycka de allthögre än med nacken,
de polska kavaljerer, en och hvar,
mot silfversporren slå de då med klacken,
att, sjungande, den som en snurra far,
och knäfvelbårarna de hårdhändt vrida
rakt upp i vädret, en åt hvarje sida,
och mössan trycka fastare de på;
men damerna med sina små stöfletter
slå takt, och liksom blixt i mörka nätter,
så ljungar det ur deras ögon då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
