Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Guldfynd i indianska grafvar - Ett judiskt signet från åttende seklet f. Ch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guanin (guld, blandadt med koppar), hvaribland en besynnerligt missbildad
menniskofigur. Den tropiska indolensen lät emellertid dessa
gräfnings-företag småningom afstadna, då värdet af de fnnna guldfigurerna icke
betäckte den höga arbetskostnaden. Några mestizer i Bugaba fortforo dock
att då och då upptaga nya grafvar. Om våren 1860 erhöll man i nejden
af Bugaba uti en enda graf ett ansenligt guldfynd, hvars värde uppgick
till 1,000 pe80s (2,500 gulden). Denna underrättelse verkade såsom ett
trollslag. Erån alla håll ilade guldlystna kreoler och halfindianer Ull
Bu-gabita. Erån Panama kommo kaliforniska guldsökare, ocb äfven bland de
tyska kolonisterna i Texas blef utvandringslusten stor. B,edaD i Juli 1860
falmos vid Bugabita 1,500 guldgräfvare. De gamla grafvarne, hvaraf det
der finnas flera hundrade, ligga på en slätt. Guacos äro antingen vid
ytan eller till ett djup af 1 fot under humuslagret betäckta med flata eller
runda stenar. Vid ett djup af 5—15 fot är den egentliga grafven
belägen. Den omgifves uti en aflång fyrkant utaf arbetade • stenskifvor och
stora stenar. I de flesta grafvar har män påträffat vackert formade
lerkärl^ hvilka troligtvis varit använda till husgeråd. Dessutom har man
fannit stenverktyg, bilor, mejslar, slungstenar, o. s. v. Äfven finnas
qvar-lefvor af menniskoben i somliga grafvar, men ingenstädes fallt väl
bibehållna skallar.
Eigurer af guld éller koppar samt smycken upptäcktes blott i några
Guacos. De flesta af dessa figurer föreställa fåglar med utspända vingar,
alligatorer och grodor. Äfven fannos här fint arbetade guldnycklar, små
klockor samt små guldskifvor af tre Ull sex tums längd. Nästan hvarje
djurbild har ett ringformadt faste, som visar att densamma varit ämnad
att bära såsom prydnad. Lerkärlen, såväl som metallprydnaderna, låta
ana en icke låg kulturgra,d hos det folk, som förfärdigat dem.
Den första vigtiga fråga, som härvid framträder, är spörj småle t om
dessa konstalsters ålder och ursprung. Härröra de från samma folk, som
Columbus vid Veraguas upptäckande påträffade eller från ännu äldre
kulturfolk? Häntyder icke den likhet i metallblandning och bearbetning, som
förefinnes mellan dessa fornlemningar och Mexikos och Nya Granadas, på
ett gammalt historiskt föreningsband och gejoaensamma kulturförhållanden
mellan båda Amerikanska kontinenterna? I allmänhet blef resultatet af
gräfningarne sådant att man endast nti en af tjugo grafvar påträffade några
guldsaker. Märkvärdigt var att just i dessa grafvar hvarje spår af
men-niskoskelett saknades. Skulle de möjligen varit äldre än de öfriga och
hade vid den tiden seden att låta smycken och husgeråd följa de döda i
grafven försvunnit? Eller har man kanske Uppbränt höfdingarnefe lik och
blott uppsamlat deras aska, men deremot underlåtit att verkställa
uppbränningen af mindre förnäma döda? Bland lerkärlen funnos flera
formade såsom askkrukor. — För provinsen Chiriquis ekonomiska
förhållanden voro de genom guldupptäckterna föranledda invandringarne af tyskar
och nordamerikanare vigtigare än guldvinsten, som blott uppgick till 500,000
gulden. Invandrarne utbredde sig sedan öfver det öfriga landet, dels för
att söka guld, dels för att bosätta sig såsöm åkerbrukare."
Ett judiskt signet från åttonde seklet f. Ch. Till L’Academie des
Incriptions har herr Longperier insändt en teckning af en graverad sten,
formad såsom en Scarabé. På framsidan synes en mansfigur i stående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
