Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. I. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läsare en fullständig redogörelse för den utmärkte
engelsmannens system; för att rätt uppskatta och bedöma detsamma
fordras dessutom speciela fackinsigter i flera delar af zoologien;
vi anmärka blott att Darwins teori erkänts utaf män af
vetenskapen såsom en af de märkvärdigaste företeelser inom
den vetenskapliga verlden uti våra och alla tider.
På tvenne satser är det hufvu dsakligas t, som Darwin
stödjer sig. Å ena sidan fäster han uppmärksamhet vid den
Malthuska teorien att hvarje klass of lefvande varelser har en
tendens att i geometrisk progression tillvexa samt det deraf
följande bellum omnium contra omnes (allas krig emot alla), å
den andra vid den stora betydelse, som ärftligheten af
för-fådrens egenskaper i förening med individens egen originela
beskaffenhet eger i arternas historia. På dessa ärftliga och
individuela egenskaper beror individens eller artens större eller
mindre duglighet att segra och bestå uti kampen för
existensen. Några exempel ur naturens eviga krigshistoria, (hvilken
säkert daterar sig ända från den tid, då några få arter af
lef-vande varelser existerade jemte hvarandra), anföra vi här efter
Darwin.
Uti en provins i Sydamerika finnas i södra delen skairor
af vilda oxar och hästar, medan de på andra punkter af
samma provins icke kunna trifVas. Vid närmare undersökning
har man trott orsaken ligga i det större antal roffåglar, som
vistas i dessa delar af landet. Hästames och oxarnes stora
dödlighet skall nemligen bero på tillvaron af en insekt, som lägger
sina ägg i deras naflar. Der dessa insekter icke uppätas af
småfåglame, dö de vilda hästarne och oxarne ut, medan de
blifva vid lif der, hvarest småfåglar i tillräckligt antal
förefinnas. Men småfåglarnes värsta fiéhder, roffåglame, lefva i*
stora skaror i somliga delar af landet, utrota småfåglame samt
hindra dymedelst de förderfliga insekternas undergång. Ett
asmat exempel, som Darwin anförer, är. det förhållande,
hvar-uti utbredningen af vissa vexter t. ex. några trifoiiearter står
till mängden af — kattor. Skälet härtill är följande: Man
har funnit att vissa trifoiiearter hastigare fortplanta sig genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
