Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Om Associationens Betydning for den ökonomiske Udvikling. Konkurrenceafhandling af L. Holst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett magasin till inköp af varor, hvilka till inköpspris skulle fördelas mellan
medlemmarne och andra arbetare; vidare skulle man bygga sundare
boningar åt medlemmarne; af öfverskotten ville man upprätta
bildningsanstalter och slutligen, när omständigheterna så tilläto, grundlägga en
fullständig, på associations-principen hvilande, arbetare-koloni. Beloppet för
hvarje aktie fastställdes till 1 pund sterling, hvilket inbetalades i poster
om 2 pence hvardera. Sedan man samlat ett rörelsekapital på 28 pund
sterling, hyrdes en liten bod och för en summa af 15 pund sterling
inköptes mjölk, smör, socker och’ gryn. Under grannarnes hån öppnades
densamma, men de förutsägelser, som dikterats af deras skadeglädje och
afund, gingo icke i fullbordan. I Mars 1845 utvidgade man afiaren till
thé och tobak och emot slutet af nämnda år hade antalet medlemmar Ökats
till 74 och kapitalet uppgick till 181 pund; hvarje vecka såldes för något
mera än 30 pund. År 1846 togs kött äfven med bland försäljningsföremålen.
År 1847, då antalet af medlemmar vuxit till 110 (med 286 pund sterlings
kapital) uppstod någon split, men arbetarne blefvo småningom alltmera
öfvertygade om att de små tillskotten blifvit på bästa möjliga vis använda.
Då derföre Rochdales stora sparbank gick bankrutt år 1849, trädde en
del af dem, som förut insatt sipa penningar i densamma, in i föreningen,
och mot slutet af 1849 hade antalet medlemmar vuxit till 390 med ett
kapital af 1,194 pund och en omsättning af 179 pund hvarje vecka. Nu
begynte arbetarnes hustrur att få stort interesse för saken och bemödade
sig om att kunna inköpa kontant i den egna saluboden. Inkomsterna af
lagret fördelades mellan koparne i förhållande till deras inköp.
År 1855 anlade man efter nyaste mönster en qvarn uti Röchdale,
dessutom ett slagteri, en skomakare- och skräddareverkstad med dertill
behöfliga magasiner. På sednare tider har föreningen äfven anlagt en
fabrik. Föreningen, som år 1844 räknade endast 28 medlemmar och
blott hade ett kapital af 28 pund sterling, egde år 1859 3,000
medlemmar med ett kapital om circa 30,000 pund sterling, en årlig försäljning
för circa 100,000 pund sterling, samt en vinst af 10,000 pund.“
Denna association är både produktiv och distributiv, men största
antalet associationer i detta land äro endast distributiva samt inköpa i stor
mängd lifsförnödenheterna, hvilka de sedan med en liten prisförhöjning åt
arbetarne sälja i detalj. År 1859 hade antalet af dessa associationer vuxit
till 500 och dagligen uppstodo ilera sådana. Déremot hafva de
produktiva föreningarne icke i samma grad kunnat trifvas.
Af icke mindre vigt och interesse äro de tyska associationerna, för
hvilkas uppkomst man har att tacka den preussiska kretsdomaren Schulze [1].
Schulze började sin verksamhet i den lilla staden Delitzsch uti Bachsen,
men snart spridde de af honom stiftade föreningar sig öfver större
delen af norra och medlersta Tyskland. Herr Holst uppgifver rörande
desamma följande detaljer:
„Associationerna äro af 4 slag: förskotts- qller kreditföreningar*
råämnes- och magasinsföreningar, produktiva föreningar samt
konsumföremn-gar. Af dessa hafva kreditföreningarne nått största utsträckning. Deltagarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
