Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Skörstorps kyrka i Westergötland af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på lämpligare, gifvit den, i korsform; och archivolterna[1] öfver hvardera
korsarmen äro nästan ett slags spetsbågar, dock mycket tryckta: b är
choret, hvars innersta hvalf liar s. k. bakugns^-form (cul de four, det inre
af A/* Sfer): o altaret: d sakristian, hvårest en vacker stendopfunt står;
dock icke här på sin rätta plats: e vapenhuset och / är f. n. en [-skräpbod}-] {+skräp-
bod}+} men ätt en dörr förr gått hit från choret, låter ett märké på väggen
förmoda. För öfrigt hafva fönstren i nyare tider på ett barbariskt sätt
blifvit utvidgade. Dörren är jernbeslageu och försedd med en ring. Altaret
är af murverk, och på detsamma ligger en grifthäll från 1599.
Altar-prydnaden består f. ri. af étt enkelt svart kors. På detsamma hänger ett
hvitt flor, föreställande Kristi svepekläde. En fördjupning, till förvarande
äf till mössan nödiga kärl m. m., finnes i norra chormuren. På sodrä
väggen, mellan ingången och fönstret, finner man ett eländigt s. k.
epi-tafium, Uppsatt af en gammal adelsdam i 17:de sekulo, som det i sådana
fall‘vanligen iår heta: „Gudi till ära oöh kyrkan till prydno.“
•’ Pä insidan äf altarringen finnas åtskilliga inskrifter med oljefärg,
utan egentligt interesse, med-undantag af denna: kyrkan ar nast Gerum*
som tä Peta invigd af 8. Sigfrid; Hand de äldsta i Svenska Christenhetsn, bid
102Q; oeh torde denna varit ett afgudahusaf ålder, i anseende till dess runda
Ibmv — Denna inskrift, naturligtvis tillkommen i en nyare tid,’är dock
mera välment an, hvad dess sista mening beträffar; pålitlig.
Vid betraktande af denna kyrkas form föres nian i tanken tillbaka till
den äldsta kristna tiden och de s. k. baptisteriema eller dophusen. På hvad
Sätt dÖpelsén i kristendomens första början verkställdes,. antingen genom
S. k. immersion, då. hela kroppen skulle neddoppas i vatten, eller genom
infusion, då endast hufvudet dermed begöts,, det vet åtminstone jeke jag; oni än
Kristus sjelf tyckes, hafva låtit sig döpa enligt den förstnämnda.methoden.
När jag likväl betänker huru många fall kunnat finnas,* då det förstnämnda
dopsättet varit mindre användbart, så väl i anseende till klimatiska som
helsoförhållanden, och äfven med afseende på en naturlig blygsamhet, så
finner jåg mig böjd att antaga, att båda tillsammans från första början
blifvit begagnade; men dock helst immersions-dopet, enligt Kristi eget
föredöme. På’ kyrkomötet i Toledo, *635, blef visserligen detta dopsätt
afskaffadt; men icke öfverallt, till exempel icke bland Frankeme,
allden-stund döpeisén bevisligen ännu vid reformationen sålunda förrättades i
Strasburgs domkyrka. ■ Och som våra första .kristna läråre — Ansgarius
t. éx. — voro från sådana länder, som bibehållit detta bruk, så gick
detsamma öfver äfven till oss. Detta intygas,-hvad äldre tider beträffar, af
gamla islauds-lagens omständliga ceremonial för döpelsen, och äfven af en
afbildningpå den s. k. S:t Eriks .tapet i Upsäla domkyrka,, der man till
och med fcer tre. fullvuxna personer sammanträngde • i en dopfunt, måhända
mindre för-att utmärka att det så i verkligheten tillgått, men snarare för
att antyda att S:t .Erik .hade fullt upp att göra, för ätt hinna’döpa alla
hedningarne i Finland. Och hvad yngre tider beträffar, intygas
immér-sions-dopets bruk bland oss- äf en bland hvalftnålningarna i den, i förra
häftet beskrifn^t, Kåda kyrka. Huruvida de äldsta kristna haft några egna
kyrkor, känna vi icke rigtigt; troligast är att de hållit sina sammankom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
