Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den samvetsgranne forskaren undvika dessa båda stötestenar.
Den första af de båda hufvudlagarne, att lif endast af lif
kan alstras, qvarstår för honom obestridd, men den andra
måste något modifieras. Medan uti den organiska veriden
Ittlingame i första led mycket likna sina stamfäder och
skillnaden ej för menniskoögon är märkbar, begynner afvikelsen i
hundrade, tusende eller än aflägsnare leder att blifva allt större,
tifidess det slutligen för vetenskapen, som för alltid förlorat
eller åtminstone ännu icke upptäckt alla mellanlänkar, blifver
omöjligt att skönja likheten mellan stamfäder och ättlingar.
Att motståndare till dessä åsigter i ett stort antal skola
finnas, är klart. Den motsatta teorien (SneH benämner
densamma dm origin&ra shapdseteorien) har varit den af alla
erkända. Ingen har funnit det besynnerligt att man talat om
en första menniska och en menniskans skapelse, enligt hvilken
hon ach alla öfriga skapade varelser fullfärdiga sprungit fram
ur skaparens hufvud, likasom Pallas Athene ur Zevs\ Bland
dessa motståndare egnar Snell särskild uppmärksamhet åt de
supranaturalister och naturalister, som icke helt och hållet neka
den vetenskapliga forskningens värde. Supranaturälistenia
antaga naturlagames relativa, men icke deras absoluta
giltighet. öfver och utanför desamma gifvea en magt, som (vare
sig en eller flera gånger) ingriper i naturens lif, ungefär som
en heqvämlig Österländsk despot i sitt folks öden.
Naturalisterna göra begreppet natur till en liknande dem ex machina,
hvilken har förmågan att efter behof undergörande inverka.
Skillnaden emellan båda ligger mera i namnet, än i saken.
„Hvad den ene kallar öud, benämner den andre natur»
För ingendera är skapelsen föremål för naturvetenskapen eller
någon som helst vetenskap." Men de bittraste motståndarne
äro icke dessa, utan obskurantister och fanatici, hvilka, med
åberopande af allt det fåfängliga i det menskliga kunskaps*
begäret, uppmana allmänheten att kasta sig i armarae på de
enda saliggörande dogmerna, upptänkt» för ett eller par
årtusenden sedan. Utan tvifvel är det beqvämast för många,
som hvarken ha lust eller tid att tänka på egen hand, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
