Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teorier om menniskoslägtets ålder och uppkomst. II. af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfver blygas för det tillstånd, af sitt embryonala lif, då
hon ännu icke hade lungor, Utan ett slags gälar, likalitet
behöfver hon skämmas för det tillstånd hos sina förföder, då
desamma icke andades genom lungor utan genom gälar; ett
tillstånd, som måste varit nödvändigt på den tid, då det ej
fans något land, åtminstone ej något bebodt och vattnen
dolde allt i sitt fruktbärande sköte “[1].
Ett annat påstående, rigtadt mot utveeklingsteorien af dess
motståndare, och som Darwin sjelf emot sitt system framställt
samt besvarat, upptages äfven af Snell. Om organismerna,
säger man, verkligen undergå så stora förändringar genom
fortplantning, så skulle väl desamma of den nyare
vetenskapen kunna varseblifvas. Olika öfvergångsformationer skulle då
förklara den ena varelsens härkomst från en annan mycket
olikartad. Både Darwin och Snell medgifva att här ännu återstå
stora luckor att fylla, men båda hänvisa på förändringar, som
redan nu, med de jemförelsevis nya forskningarne i denna
rigt-ning, iakttagits. Snell anför såsom exempel härpå följande:[2]
„Om vi fön att taga en enkel och bekant omständighet,
observera lasthästame, så finna vi hos desamma en förändrad
benbyggnad, som står i förhållande till deras arbete att draga
laster Öfver berg. Tager man vanliga hästar till detta arbete,
så förändras icke deras benbyggnad, ehuruväl de skulle kunna
behöfva en starkare. Men de nästa af komlingarne af sådane
hästar visa såsom fullväxta redan en ringa förändring i
benbyggnaden och detta ökas ännu mera hos de följande
generationerna, om de användas till liknande arbete. Förflytta vi
djur med kort h&r, hvilka äro inhemska uti varma trakter, till
kalla länder, så blifva deras efterkommande efter flera
generationer betäckta med en varm hårbeklädnad. Men de första
ditflyttade individerna få ej någon varmare pels, utan måste
frysa. Deras lidanden hafva likväl icke varit onyttiga; de
lända deras efterkommande till nytta, då dessa derigenom
utrustas med en tjock pelsbeklädnad. Vi behöfva icke här att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
