Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fysiokraternas skola i Frankrike (En teckning ur Stats-ekonomiens historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett naturligt, af felsteget härflytande straff, som skall återföra
henne till det rätta. Denna ordning hvilar på djupa, fysiska
och moraliska, lagar for menniskoslägtets bestånd, förökning,
lycka oeh framåtskridande; lagar, som hafva syftningen att
efterhand föra menruskorna framåt till ett tillstånd här på
jorden, som, om också icke absolut godt, likväl är det möjligast
bästa (le mieux possible). De fysiska lagarne stå i ett
oskiljaktigt samband med de moraliska, och båda förutsätta de
hvarandra Ömsésidigt. Menniskans medfödda begrepp om det rätta,
af hvilka frihet och eganderätt („liberté“ och samt
såsom fyllnad till dessa „autorité“) äro grundmomenterna,
utveckla sig under inflytandet af dessa lagar till allt större
klarhet i begreppet och helgd i iakttagandet; och motsvaras i
denna utveckling alltid rättigheter af skyldigheter. — Då
menniskan utan ti llegnande af den yttre naturen ej kan lefva och
utveckla sig, eger hon i följd häraf med nödvändighet en rätt
att verkställa ett dylikt tillegnande och dymedelst förbättra sin
ställning (hennes „droit näturel“), men är deremot också
skyldig att för , vinnande af detta mål arbeta, hvilket hon icke
heller han alldeles undandraga sig. Af denna rätt och af
menniskans naturliga frihet följer åter hennes eganderätt till
sin personliga arbetskraft (proprzété pérsonellé). Med denna
åter står i närmaste sammanhang ej mindre eganderätten till
de flyttbara föremål hon med sin arbetskraft afvunnit naturen
(„propriété rnobilihre“), än äfven till den fasta egendomen
(„propriété fonci&re“), som för att frambringa det för ett
vexande menniskoantal nödiga materialet måste odlas med
användning af båda de föregående. Upprätthållandet häraf kan
likväl ej länge tillkomma individerna omedelbart, utan måste
ovilkorligen Öfverlemnas åt en suverän myndighet (
souveraine), hvars funktion sålunda är att „skydda hvarje frihet
från våld, hvarje eganderätt från inkräktning“ samt att
„be-fordra den allmänna välgÖrenhetshandling“ („bienfaisance
uni-verselle“), som eger rum genom jordens tillegnande och
odling. Denna gemensamma skyddande myndighet, hvars
nödvändighet alltså egentligen först med jördens odling fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
