Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans dyrkan. Lågges hårtill det rent romerska behofvet af
axnfi-teatrar för , blodiga fäktarespel tillika med alla de nyttiga
anstalter, aquedukter, broar, badhus, hvilka öfverallt i det
stora riket uppfördes och konsten kan äfven hår på sått och
vis kallas n&tionel. Man erinre sig blott att bland dessa folk,
som härstammade från olika menniskosl&g, ingen fullkomlig
innerlig sammansmältning till en n&tional-enhet egde rum.
. Den byggn&dskonst, söm härefter följer, leder sitt ursprung
från den nya religion, som omskapade verlden. Denna relb
gion, ehuru upprunnen ur den ensidigaste nationela kult, som
funnits, var dock till sitt väsende kosmopolitisk. För att
värdigt fira den osynlige guden försmår den kristna
byggnadskonsten ingen nations, ej en gång de otrognes, bistånd och
mönster[1]. De olika stil&rne i den kristna kyrkbyggnaden
åro i stort tagn& ej någon nations monopol, utan sträcka sig
Öfver mängden &f Europas länder. Mest nationel (eUer
åtminstone minst universel) är kanske den byzantinska arkitekturen,
som förnämligast fortlefde i östra Europa. Dep s. k.
romaniska eller förgötiska rundbågsstilen återfinna vi olika
modifierad i hela vestr& och norra Europa. Åfven den sen&re
spetsbågsstilen, ehuru mest represénter&d i Tyskland och minst
i’ Italien, får insteg hos ali& germaniska (eller med germaner
uppbl&nd&de) folk. I den genom studiet af &ntiken
uppkommande ren&iss&ncestilen kan något nationelt än mindre skönjas.
Med protestantismen lider arkitekturen ej obetydligt
af-bräck, då med densamma mycket af entusiasmen för en skön
utansida försvinner och med de förandligade gudsbegreppen
samlingsplatseme till andaktsöfhingar äfven blifva enklare och
enformigare. I vår tid saknas tyvärr en egendomlig
byggnadskonst. Visserligen gifva någr& af tidehvarfvets ledande
tankar, såsom nation&lär&n, filantropien m. m., anledning till
uppbyggande af väldiga hus, sådana som k&serner,
jernvägsbyggnader, fattighus, fängelser m. m. Men mycket i egentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
