Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kristna religionen var det förnämligast besjälande. Ur
Kristi och helgonens historia hemtades de flesta ämnen för
Bafaéls, Michaél Angdos och Leonardos penslar. De flesta af
Bafads stanzer behandla religiösa ämnen och äfven de
der-ibland, hvilka ega någon betydelse för Italiens historia,
framställas hufvudsakligast ur religiös synpunkt, (såsom
Konstan-tinsslaget, Attila och Leo). Äfven från antiken togo Rafael
och senare skolor sina ämnen (man erinre sig målningar
sådana som t. ex. filosoferna i Athén, Rafaels imitationer efter
antiken i Palazzo Borghese, freskerna i Villa Farnesina och
Palazzo Famese, Guido Benis och Guercinos framställning of
Aurora, Tizians Venus, m. fl. andra mästerverk från konstens
blomningstid). I personerna på Rafaels taflor har man
återfunnit den romerska ansigtstypen likasom den venezianska i
dem på Tizians och Paolo Veroneses. Men dessa nationela
modeller ha också alltid blifvit skönt framställda, så att icke
såsom hos somliga bland nederländarne och flamländame
skönheten fått lida för det lågt natursanna och det nationela. Mot
Venezionerskolan har anförts att den alltför ofta anbragte icke
blott venezianska typer,’ utan äfven venezianska drägter och
husgeråd på taflor, dit de icke hörde. Den sköna formen fick
hos dem vanligen ut sin rätt (man tänke t. ex. på Paolo
Veroneses vackra drägter och draperier), men den historiska
sanningen blef lidande. Om Venezianerskolan, likasom åtskilliga
andra, således intog nationela elementer, hvilka icke voro
berättigade, var hon deremot lyckligare än de flesta på ett annat
nationelt fält, i det att hon med fördel behandlade ämnen ur
den egna historien. Så t. ex. smyckade man i Venedig den
stora salen i palazzo ducale med målerier, som föreställde
sjödrabbningar från republikens mest lysande tider. Den sidan
af det nationela, som vi ofvan kallade den subjektiva, kan
äfvenledes återfinnas, om man jemför olika målareskolor med
hvarandra, t. ex. den italienska och spanska med den
nederländska, Italienarnes verk bära prägeln af en vida mera
storartad verldsåskådning, sinne för det stora, upphöjda och
tragiska i lif vet; Nederländarnes uppenbara intresse för det lilla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
