Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
understundom för det komiska, men oftast för det rent
prosaiska. Det nationelt italienska var här förtjenstfullare, såvida
som det var mera poetiskt. Samma förhållande gällefc om
spanska konsten jemförd med den nederländska. Huruledes
nederländarnes och flamländornes alltför naturtrogna
begagnande af nationela typer äfven inom en konst, hvilken såsom
måleriet eger så rika medel, kunde skada, kan ses af
mångfaldiga exempel. En holländsk målare, som i våra dagar ville
efterfölja den gamla skolan i allt, blott för att vara nationel,
skulle derpå blifva lidande.
Vid måleriets uppblomstring under de sista tiderna uti
Frankrike, Belgien och Tyskland hafva flera olika skolor
uppstått. Vissa utmärkande egenskaper kunna väl tillskrifvas den
ena eller andra nationen, (som t. ex. i allmänhet förträfflig
teknik och natursanning åt franska målarne, poetisk
uppfattning åt tyskame) men de stora mästarne inom samma land
äro ofta mera skiljaktiga sinsemellan, än i förhållande till
andra nationers beslägtade skolor. Inom Frankrike isynnerhet
framstår denna skiljaktighet såsom betydlig (t. ex. om man
betraktar mästerverk af en Vemet, Ingres, Ddaeroix, Couture
m. fl.). Skillnaden mellan stilen i fransmannen Ingres9 och
tysken Kaidbachs taflor är ej så stor som den, hvilken uppenbarar
sig vid jemförelse mellan den förre och Ddaeroix. Uti
Danmark gifves i våra dagar en målareskola, hvilken med allt
för stor ifver påyrkar nationalitet, icke blott i val af ämne,
utan ock i behandlingssätt. Det kan ej nekas att det sköna
här i många fall fått lida för det nationela. Från denna
ensidighet hafva de öfriga skandinaviska konstnärerna hållit sig
fria och från olika länder sökt tillegna sig de bästa lärdomar.
De hafva dock, långt ifrån att undvika fosterländska ämnen,
ofta framställt sådana, och kärleken för fosterbygden och dess
historia har inverkat kraftigt på friskheten och lifvet i deras
produktioner. Långt ifrån att afråda behandlingen af sådana
ämnen, tro vi det tvärtom vara en lycka för vår framtida
konstutveckling att vi inom våra fornhäfder ega så rika och
sköna motiver. De former, i hvilka lifvet hos de gamla skon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
