- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
258

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi I. Inledande blick på medeltidens verldsåskådning och dennas historiska uppkomst af Victor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bilderna. Alltet är en cittra, hvars strängar, anslagna vid ena
ändan, dallra utefter hela sin längd.

Det var för menniskan som på Guds varde grundämnena
framkallades ur intet, för menniskan som ban af grundämnena
på sex dagar formade denna underbara byggnad. Menniskan
är skapelsens krona och mästerstycke, inom sitt väsendes
trånga gränser en fulländad sammanfattning af allt tillvarande —
en mikrokosmos — och den högste Guds egen afbild.

Men då hon såsom mikrokosmos skulle hafva delaktighet
äfven af den gröfsta materien, måste hennes bostad blifva icke
empyréen, utan den låga jorden. Denna smyckades dock, för
att vara henne värdig, med paradisisk skönhet, och englame
i himmelen nedskådade med tjusning på dessa berg och
dalar, dessa lundar och vatten, som under dagrars och skuggors
lek skimrade än af morgonens purpur, än of solens guld, än
af månans silfver. Och denna boning förmår genom sjelfva
sitt läge symboliskt uttrycka och för menniskans Öga
åskådliggöra hennes bestämmelse och plats i Guds rike: hvarhelst
hon vandrar, följer zenith hennes hjessa, och de hvälfvande
himlarne hafva henne till medelpunkt. Stjernornas ringdans
är en fest till hennes ära: solen och månan äro till för att
lysa och glädja henne.

De första menniskoma lefde lycksaliga i sitt paradis.
Deras vilja var helig; deras förnuft; i omedelbar åskådning
uppfyldt af ljus. Mången gång, när solens engel sänkte sig
med sitt klot mot synranden och „dagen började svalkas,“
nedsteg Gud från empyréen för att lustvandra hos sina
älsklingar under Edens ljufliga träd.

Verlden var en obruten harmoni. Väl fanns en motsats
emellan ande och materie; dock ännu ingen mellan godt och
ondt. Det skulle ej länge förblifva så.

Lucifer, det är Ljusbringaren eller Morgonstjernan, hette
den förnämste af alla englar, serafemas furste, skaparens
gunstling, i renhet, magt och majestät underlägsen endast den he*
liga treenigheten sjelf. Högmod och afund bemäktigade sig,
man vet ej huru, denne höge ande. Han vill störta Gud och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free