Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens magi I. Inledande blick på medeltidens verldsåskådning och dennas historiska uppkomst af Victor Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprätthållande sitt anspråk på dess herrskarestol, har i allt
sökt inrätta sig som Gud sjelf, härmar denne i allt. De fallne
serafema, keruberna och tronerna utgöra hans hofstat och
krigsråd. Den mellersta hierarkiens förrädiska intelligenser
ströfva, förvandlade till demoner, ännu gerna bland samma
stjerabilder och planeter, som fordom vöro åt deras ledning
anförtrodda, och kämpa med de goda englar, som nu styra
himlaraes rörelse. Andra demoner sväfva genom luftkretsen,
görande storm, åskväder, hagel, snö, torka och hemska
jär-tecken (hvarför det ock heter, att djefVulen är en furste, som
magt hafver i vädret). Åter andra uppfylla jorden: dess haf,
sjöar, floder och källor; dess berg, skogar, lundar och ängar.
De genomtränga elementerna, de ärö Öfverallt.
Menniskan, hufvudföremålet för strideri, är i en sorglig
belägenhet. De lekamliga mödor och lidanden, hvilka jorden,
sedan hon blef förbannad, hopar på den yäg, som slägtena,
alla i Adam syndbefläckade, hafva att vandra, äro intet mot
de faror, som på alla sidor omgifva och hota deras själar.
Och huru afvända dessa faror? Väl eger enhvar från
födelsens stund en skyddsengel, men huru skilja hans ingifvelsér
från dem, som komma ur det ondas tusen osynliga källor?
Lucifer kan omskapa sig till en ljusets engel, hans demoner
kunna locka med en röst, som härmar Guds och samvetets.
i
Viljan har ingen motståndskraft mot dessa lockelser; hon är
genom fallet förderfvad. Förnuftet gifver ingen vägledning;
genom fallet förmörkadt har det, sig sjelf lemnadt, urartat till
ett sataniskt verktyg för irrläror och villfarelser. Känslan
beherrskas af materien, och denna, redan ursprungligen
företeende en motsats till anden, är delaktig i förbannelsen. Hvad
under då, att menniskans bana, hvars början är aflelsen i ett
syndigt sköte, har bakom dödens port till slutpunkt helvetets
eviga qval? Alla dessa myriader själar, som Gud skapar och
ikläder stoftets skrud — alla dessa mikrokosmer, af hvilka
enhvar är ett mästerverk, en skapelsens prydnad, ett väsen af
oändligt värde, bilda, led efter led, ett långt tåg från det intet,
ur hvilket Gud framkallar dem, till den afgrund, der de efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
