Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om det gamla skolsystemets faror af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sin fysiska styrka såsom denna viljas redskap — och så
detta i tid väckta och genom alla uppfostrans och
undervisningens skiften underhållna begreppet om helsa, moralisk helsa,
fysisk helsa såsom den största skatten, det dyrbaraste
kapitalet, det der på alla möjliga goda sätt bör behandlas för att
i framtiden kunna gifva god ränta, men hvarmed pä intet
vtL-kor bör få misshushållas för tillfredsställandet af bokgalenskap,
skolsvindel, lärdomsfåfönga, lexmani eller hvad de än må
kal-las det gamla systemets dödssynder!...
Frågas billigt, om icke nationens anda och lif skulle vinna
på en sådan förändring af det allmänna uppfostringssystemets
karakter och dettas sålunda gjorda tillämpning på skolån i
borgerlig och nationel riktning, med fasthållande och ännu
starkare betonande än förr af individens rätt och
viljeupp-fostrans krof!
Man skall möjligen medgifva allt detta vara godt och väl;
•— men vördnaden . . . hvar gör ni af den, och „den sanna
ödmjukheten" och „lydnaden“ . . . skola de väl flyttas ner på
dygdernas skala? ...
Vi svara: endast den fullt medvetna, endast den friskt
viljande kan vara mäktig af sann vördnad, af sann
ödmjukhet, af glad lydnad. AU annan vördnad, ödiqjukhet och
lydnad är mer eller mindre osann, oäkta. Christendomen i dess
renare uppfattning vill icke blind lydnad, icke gudsnådlig
Ödmjukhet, icke conventionell vördnad; den .vill frihet, fri
underkastelse under dess höga lagar. Christendomen är en
religion för sig, och icke blott en reaktionär stämning mot
antiken. Och redan barnet bör ingifvas frihetens begrepp, den
fria vördnadens, den fria lydnadens, derigenom att det hålles
i en tukt som uppföstrar viljan utan att förlama den.
Vi hafva härmed uttalat satser, som lätt kunna
missförstås, om äfven mindre nu än förr, sedan den rörelse, vi åsyfta,
redan på flera punkter begynnt. Svårigheterna vid satsernas
tillämpning skall dessutom ännu länge för mången se ut som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
