Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sånger af Béranger, forts.
- VIII. Vintervisa
- IX. Naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan spiselglöden kolar,
Fantasien nejder målar
Der en vårlig himmel strålar,
Och der kärlek hemvist har.
Till dess åter rosor blomma,
Låt oss dörrarne tillbomma!
Låt oss hålla värmen qvar!
*
IX. Naturen.
Natur, hvad du dock mäktar afla
Mångskiftande nöjen och qval:
Visst visar oss verlden en tafla
Af jemmer och nöd utan tal;
Men vid sin fot vill skönheten oss finna,
Men drufvan bjuder oss sin nektargärd:
Rinn, ljufva nektar, småle hnlda qvinna,
Och genast tröstad är vår verld.
Män känner, att syndfulla länder
Fördränkts af en straffande ffod;
Tänk nu, om ånyo så händer,
Att arken till räddning blir god!
Men dufvan syns, en fridsbudbärarinna,
Regnbågen lyser på de vilsnas färd:
Rinn, ljufva nektar, småle hulda qvinnä,
Och genast tröstad är vår verld.
Förderfvet har tusende vapen:
Der skälfver ett Etna med gny
Och utspyr ur rykande gapen
Ett helfvete upp emot sky;
Men jätten längtar snart att hvila finna,
Åt skakad jord blir åter ro beskärd:
Rinn, ljufva nektar, småle hulda qvinnä,
Och genast tröstad är vår verld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0373.html
