Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg)
- Paris en Amérique, par Ed. Laboulaye
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmälningar af nya skrifter.
Paris en Amérique, par Ed. Laboulaye, dixiéme edition, Paris 1863.
Reaktionen af den andre December har icke förmått att krossa
frihetens heliga sak i Frankrike, — i, det land, der denna sak så ofta
besjälat nationen till de största handlingar, der mera hlod än annorstädes
för densamma gjutits, men der den kanske också blifvit mera missförstådd
än hos Öfriga folk, hvilka en gång lärt sig att älska och vörda friheten.
—-Det var omöjligt att helt och hållet ur nationens hjertan utrota 1789 och
1830 års frihetsgrundsatser; tillochmed den kejserliga regeringen, hvilken
redan i begynnelsen icke kunde undvara frihetens och folksuveränitetens
namn, för att dermed stödja och smycka sin tbron inför ett folk, som
tyvärr allt för ofta låtit förleda sig att taga namnet för saken, tillochmed
denna reaktionära styrelse såg sig. nödsakad att sätta detta folk i
besittning af några få hland sjelfstyrelsens och oberoendets heléobringande
fördelar. Presstvånget har i någon liten mån lindrats och nationen tillåtits
att göra sin röst hord uti de tal — ofta rätt skärpa och frimodiga — som
ljudit från lagstiftande församlingens tribuner. Och likväl — oaktadt alla
dessa eftergifter af en despotisk regering — kan det närvarande
Frankrike icke säga sig i besittning af någon verklig frihet, sådan den
existerar hos de politiskt mest utvecklade folken i Europa och Amerika. Att
Franska nationen, detta af naturen så rikt utrustade, sympatiska folk, —
detta de civiliserade europeiska folkslagens hjerta, — likväl inom en icke
afiägsen period skall lyckas förvärfva sig frihetens vigtigaste realiteter,
att denna nation lika litet som någon annan yesterländsk är omöjlig för
dess snara tillegnande, detta är åtminstone vår öfvertygelse och fasta
till-försigt, ehuru vi ej kunna för oss fördölja att de hinder, som här ställa
sig emot frihetens förverkligande icke äro obetydliga eller lätt öfvervunna.
De hunna dock öfvervinnas. Om också den stora massan ännu ej
genomträngts af de sanna begreppen om sjelfstyrelse och af aktning för lagar,
hvilka bereda en sådan, om begäret att styra andra hos en icke obetydlig
del af nationen ännu är mägtigare än kärleken till oberoende och än
oviljan mot hvaije inblandning* i den egna rättsferen, om den väldiga
centralisationshyggnaden — detta förderfliga arf från Tanden régime, på
hvilket Jakobinerna och Napoleon lade slutstenarne — ännu tyckes kunna
uthärda en och annan stormning från frihetens läger, så synas dock de
krafter, som från detta sättas i rörelse mot centrali sationen, inom kort
komma att blifva motståndarnes öfvermägtiga. Allt hvad Frankrike eger
ädelt, stort och snillrikt har grupperat sig på frihetens sida och framtiden
tillhörer detta parti. I den förste store centralisationsfiendens, Alexis
de Tocquevilles, spår hafva trädt en hel rad af mer eller mindre radikala
frihetskämpar, hvaribland flera utmärkta vetenskapsmän och snillen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0380.html
