Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälningar af nya skrifter af W—g.(C.S.Warburg) - Amaranter-orden. Skådespel i fem akter. Svenskt original af „Förf. till Lucidor.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentligen dramatiska produkter, och står i dramatiskt afseende högre
än flera af dessa, på ymniga känsloutgjutelser rika, men på utveckling
och handling ytterst fattiga pseudo-dramer. Och dock är det mot sjelfva
handlingen, som vi anse några af de vigtigaste anmärkningarne höra
rigtas. I Amaranter-orden, som visserligen uti den stora händelsen,
Kristinas tron- och religionsafsägelse, har sin enhet, äro dock de många
olika episoderna éj nog innerligt förenade och sammanflätade med
huf-vudidéen. Hvar för sig af intresse gruppera de sig ej symmetriskt kring
det hela, spänningen blifver ej stark nog och upplösningen matt pch
otillfredsställande. Åskådarens interesse splittras förmyckefc på dessa olika
episoder, (hvaribland t. ex. Totts och Isolinas kärlek, Kristinas och
Pi-mentellis kärlek, m. m.) För att lyckas i att koncentrera allt kring den
stora hufvudhändelsen, Kristinas religionsafsägelse, var en poetisk och
sann konception af Kristinas personlighet, i hvilken handlingen innerst
har sin rot, nödvändig. Att väl skildra Kristinas karakter är emellertid
en uppgift, som är lika svårlöst, som den är interessant och lockande.
Många dramatiska författare hafva valt detta ämne, men vanligen
antingen låtit det poetiska elementet eller den historiska sanningen blifva
lidande.
Kristina var en nyckfull qvinna, som ofta lät leda sig af
ögonblickets ingifveiser, och bevekelsegrunderna till hennes handlingssätt äro
derföre ej alltid lätta att utfinna. .Men hade hon endast varit en sådan
nyckfull varelse, hade ej tillika i hennes lifs vigtigaste ögonblick några stora
ledande tankar utgjort rättesnören för hennes handlingar, skulle hon
aldrig kunna utgöra föremål för det högre dramat, i hvilka karakberer,
fattade af en eller annan storartad (menniskoälskande eller egoistisk) tanke,
uppträda. Ett ypperligt föremål för komedien är deremot en sådan
vankelmodig och’ nyckfull qvinna (t. ex. Holbergs „VfiBgelsindede“).
Från poetisk synpunkt är vidare vigtigt att vid framställningen af
motiverna för Kristinas tronafsägelse icke låta flera ledande tankar (t. ex.
hennes kärlek till oberoende, hennes kärlek till Svenska folket, hennes
kärlek till Pimentelli) framträda såsom hvardera lika mägtigt inverkande.
Lika mycket som en dramatisk karakter vinner i interesse derigenom att
skalden låter den ledande idéens kraft framstå väldigare genom strid med
andra idéer, lika mycket förlorar den genom att framställas som en
kombination af flera.olika sedliga’idéer, hvar för sig tillräcklig att bestämma
öfver hela handlingen. Och lyckligtvis behöfver, öfter vårt förmenande,
vid framställningen af motiverna för Kristinas religionsafsägelse icke den
poetiska skönheten råka i strid med den historiska sanningen. En
beve-kelsegrund har framför de andra varit förherrskande och bestämmande.
Detta hufvudmotiv var icke Sveriges lycka. Hela Kristinas lif visar
ingen dylik förmåga af den egna personlighetens underordnande under det
allmänna bästa. Förnämsta orsaken l?ar varit kärlek till friheten, till en
frihet som kunde gifva henne tillfälle att njuta lifvet rikast och uti en
krets, som med henne stod på jemnhöjd uti fördomsfrihet, kunskaper
och skönhetssinne. För ett sådant frihetslif, fullt af höga andliga
njutningar, försakade hon en konungakrona. Magten, hvilken så fa dödliga
kunna beqväma sig att afstå, sedan de en gång, om än aldrig sä kort
tid, fatt njuta deD, hade hon mod att lemna ifrån sig. Låt också
motiverna till afsägelsen hafva varit än öå egoistiska; det fordrades dock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
