Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Notiser
- Om kyrkdörrar af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Notiser.
Om kyrkdörrar. Bland fordna tiders arkitektoniska tillbehör intaga
vackra och smakfullt dekorerade dörrar en framstående plats, och detta
med rätta; ty om någonting skall åstadkomma en, genast vid första åsynen
påfallande idé om det välstånd, som herrskar i det inre af ett hus,
så är det sannerligen dörren, hvilken den besökande först ocb främst har för
ögonen, emedan han icke annorledes än genom den kan komma in i huset.
Redan Greklands och Roms klassiska skalder, när de skildra förnäma
mäns palatser, göra sig framför allt mycket besvär med att helt minutiöst
beskrifva dörrarne dertill och allt hvad på dem finnes afbildadt, hemtande
deraf ämnen till att variera sina dikter med hvarjehanda episoder. Till
och med Tartaren eller Orcus har fått sig tillerkända ett par konstrika
och i hög grad interessanta „döbattanger“ af ebenholtz, hvilka jag dock
öfverlemnar åt andra att afrita. Detta bevisar åtminstone att bruket att
framför allt utpynta denna del af boningen går ganska långt tillbaka i
tiden, ja, fjerran i den gråaste forntid. Välbekanta för de i konsthistorien
bevandrade äro de herrliga bronzportarne till baptistqriet i Florenz,
förfärdigade af Lorenzo Ghiberti, om hvilka en annan konstnär med
kolossalt rykte sade, att de voro värdige att öppna och tillsluta paradiset.
Äfven i vår kulna Nord herrskade detta bruk, kanhända som mycket annat
med de invandrande Asia-männen importeradt från gamla Asgård; dit det,
i fall man får tro Eddans uppgift rörande Asarnes härkomst, kan hafva
kommit direkte från det homeriska Troja.
Tyvärr har jag icke haft tillfälle att se och genomforska mera än
en jemförelsevis obetydlig del af vårt fädernesland, och hvad jag kan
meddela är alltså, både i nuvarande ämne och i andra, ganska fragmentariskt;
men jag öfverlemnar åt andra att komplettera det. Jag vill alltså
först och främst erinra om den, sid. 82 omnämnda dörren till Råda kyrka
i Wermland, dekorerad med en burlesk framställning, som tyckes mig
vara en parodi öfver det d. v. ridderskapets yppersta idrott, torneringarne,
då det som den tidens asketer kallade „verlden,“ eller med andra ord
„concupiscentia carnis, concupiscentia oculorum et superbia vitæ,“ visade
sig i sin mest förledande gestalt. Jag meddelar här en afbildning af
denna kuriösa kyrkdekoration. Man ser der de båda tornerande på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0390.html
