Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Om kyrkdörrar af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke särdeles smickrande sätt framställda, och bakom dem „festens sköna
drottning," som med signalhornet för mannen kallar de manhaftige
käm-parne till dryckiom. Huruvida ämuet i öfrigt passade i en kyrka, der
allt bor mana till högtidligt allvar, är en annan fråga. — En annan kuriös
dörr finner man i Götlunda kyrka (Wadsbo härad, Westergötland). Den
är fullsatt från ofvan och ända ner till tröskeln med jernbeslag af
mångfaldigt varierande former, rundbågar, rosetter, cirklar, löfverk, samt, utom
den större, 21 smärre jernringar, och ett på dörren hängande jernstift,
troligen ett mått. En enda obetydlig menniskofigur finner man bland allt
detta krimskrams, förmodligen én konungs bild; ty den tyckes hafva krona
på hufvudet. På en jernrimsa, ungefår midt på dörren, löper en runskrift
af helt och hållet profant innehåll, troligen afseende något för oss
obekant förhållande, som rörde dörrens tillverkare enskildt: den lyder
nog-grannt afskrifven: „anutar : jun : fru : ar : min : ro : un : t i uidhar: mit: sa
tali: i anutar r mastara: madr. para.“ Dörren är urgammal, och skall förr
hafva hört till ett kapell, som i urminnes tider stått vid Snärfva, nära den
n. v. kyrkan. — Fägreds kyrkas dörr, i samma härad som föregående,
är likaledes ornerad med dylika jernbeslag, bland hvilka man ännu skönjer
en korsfåst frälsare, och dertill ännu en eller två figurer, men det hela
är så förderfvadt, att det numera saknar allt interesse. — Af större
arkä-olögiskt värde är sakristie-dörren i Eongslena kyrka’ (Wartofta härad,
Westergötland) samma gamla kyrka, i hvilken, påskdagen 1258, den åldrige
Eirger Jarl framgick till altaret, för att offra åt presten," stödd på sin son
och måg, bådä konuDgar, Waldemar i Sverige och Hakon i Norge.
Ifrågavarande sakristiedörr är så urgammal och har. af ålderdom blifvit helt
krum,’ så att den nu icke mera låter tillsluta sig, men bibehåller ändock
sin gamla hedersplats. Dess jernbeslag framställa S. Görans strid med’
draken. Riddaren, otympligt tillskuren af jernplåt, här en helt liten sköld
och brynja, som går upp öfver hufvudet; nästan alldeles samma drägt
som kämparne bära på tapisseriet i Bayeux. Spjutet har han redan rännt
in i gapet på draken, hvilken figur, som är i full relief, har formen af
en ödla, och i sitt raseri böjer kroppen likt en arg katt, formerande
sålunda ett beqvämt handtag åt dörren. Nyckelhålet omgifves af ett
rut-formigt ornament, på hvars öfyersta topp sitter ett krönt menniskohufvud,
som utan tvifvel skall påminna om den, genom den afbildade handlingen
räddade prinsessan.
Men den märkvärdigaste af alla dylika , dörrar jag sett är dock den
förra kyrkdörren till Wersås kyrka (Kåkinds härad, Westergötland), nu
för tiden adopterad till ett väggskåp i sakristian. Afiteckning deraf finner
man å nästfölj. sida. Jag känner icke f. n. någon fornlemning, som genom sina
ornamenter i så hög grad påminner om den för norden egendomliga
stylen. Cirkelsirater äro förherrskande, men äfven valknutar, liljor, foglar,
fiskar, reptilier m. m. förefinnas, och särdeles anmärkningsvärd är den
stora mängden af små, skramlande jernringar, hvilkas ändamål jag icke
begriper: de utgöra här inalles,31 stycken, utom den större dörringen,
som har en mindre dylik ring på sig hängande. Kring nyckelhålet går
ett mindre ornament å jour, sammansatt af halfkors, eller hvad man velat
kalla „Thors hammarmärken,“ alternatift upp- och nedvända. Men
märke-ligast är företeelsen af menniskofigurer. Högst uppe på dörren ses en
dylik, stickande svärdet i ett stort ödlelikt vidunder, hvars stjert ändar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>