Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Notiser
- Halmstad ock dess kyrka af G. B—z.(G.Brusewitz)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Notiser.
Halmstad och dess kyrka. Det nuvarande Halmstad är en af dessa
svenska småstäder, hvarest trefnad och förnöjsamhet hlifvit bofasta. Alla
tyckas här vara bergade, om än icke rika: tiggeri och stölder äro nästan
okända. Knappast finnes ock någon svensk stad, hvars första anblick är
mer inbjudande. Den spegelklara Nissa-ån, infattad, så långt npp ögat
når, af löfskogs-grupper och lummiga höjder, slingrar sig temligen bred
längs stadens sydöstra sida. På motsatta hållet höjer sig en brant
sandbacke, uppbärande i sin fortsättning en rad väldige ättebackar, synliga
för seglarens öga långt ut i hafvet. Emellan denna höjd och staden
finner man lemningar af väldiga vallar och en igengången vallgraf, båda nu
beklädda med planteringar, åker, äng och små nätta, trefliga
korsverks-hus, hvart och ett omgifvet af sin lilla städade, blomsterpryddä
trädgårdstäppa. Staden sjelf, likaledes ursprungligen byggd af korsvirke, har dock
manga modernare hus i olika stylar, som allesammans hland
korsvirkes-kamraterne se temligen tillgjorda ut. Vester i staden reser sig, icke från
någon höjd, men från jemna marken ett pittoreskt slott, hvars höga,
smäckra tornspira speglar sig i den der förbirinnande ån.
Det första, som möter den nordan ifrån anländande vandrarens
blickar, är stadsporten, rikt ömsluten af grönska. Den är nu hvitmenad —
allting skall ju i vårt land hvitmenas — men man ser dock att den är
byggd af tegel, med listverk och ornamenter af huggen kalksten, något
skadade här och der. Midt uti porthvalfVet qvarsitter ännu den öfra,
orörliga delen af fällgallret; den nedra, som genom en ofvantill i hvalfvet
befintlig öppning kunde upphissas och åter ned släppas, är nn längesedan
borta. Stora, starka portar hafva funnits, så väl utåt vallgrafven som inåt
staden, efter hvilka hakarne ännu qvarsitta: äfvensom ett par gluggar åt
ömse sidor på byggnaden tillkännagifVa, att, då vallgraf förr fanns
utanför porten, lag öfver densamma en fällbro, som, genom fr&n dessa gluggar
utgående linor eller kedjor om nätterna uppdrogs. Utvändigt på porten
läser man: „Anno 1605.“ Det hela är visserligen af en tung
konstruktion, dock icke just obehagligt. Man skulle kunua påstå att det tunga
är på sin plats i fråga om fästningsportar, emedan dessa höra för
angriparen presentera en imposant massa; deremot höra triumfb&glar uppföras
i en lättare och behagligare styl — se t. ex. den högst graciösa och fint
utarbetade portalen till Wadstena slott.
Inkommen genom stadsporten, har man för sig en bred gata,
„Storgatan“ kallad, bebyggd med nymodiga hus. De originella
korsvirkeshusen äro nu förvisade till bakgatorna och gränderna. Tvenne
byggnader, båda åt venster på gatan, ådraga sig uppmärksamheten. Den ena,
försedd med ett torn utåt gatan, uppgifves förr hafva varit kloster. Visst
är att den som sådant angifves på Richardssons, 1735 uppgjorda, planteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0456.html
