- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) /
452

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Halmstad ock dess kyrka af G. B—z.(G.Brusewitz)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning af staden. —t Den andra byggnaden, ett hörnhus med brutet tak,
utmärkt från de andra derigenom att det åt gatorna är beklädt med grönt
och gult glaseradt tegel, säges af Christian IV hafva blifvit uppfördt åt
dess gemål „på venster hand,“ Christina Munck.

Storgatan leder till det rymliga torget. Midt på detta ligger en
sten med årtalet 1694. Det omslutes dels af äldre hus med höga, skarpa
takåsar, dels af nyare temligen karakterslösa, och snedt Öfver detsamma
framsticker mellan lummiga trädgrupper den åldriga kyrkan. I, som
kla-gen öfver turkarnes vanvård om S. Sophia i Constantinopel, kommen hit
och sen, hnrn man i ett kristet land vandaHserat ett af dess fE specimina
i götisk arkitektur! — Kyrkan sträcker sig i öster och vester, som
förmodligen alla andra kyrkor här i Sverge[1]. Dess yttre längd är enligt
min mätning 100 alnar, de yttersta sträfpelarne i öster och vester deruti
inbegripna; bredden, då utbyggnaderne icke deri inberäknas, är nästan
jemt 40 alnar; bvalfvets höjd approximativt 20 alnar. Kyrkan består af
s. k. skepp eller medelgång („nef“), som genom 12 hvalfbågar, uppburne
af likaledes tolf tjocka, romanska kolonner — 6 å hvardera sidan — står
i förbindelse med tvenne sidogångar („bas-côtès“). Till medelgången
sluter sig i öster ett kor, kring hvilket de båda sidiogangarne fortsättas,
omfattande detsamma. Sex hvalfbågar, betydligt smalare än skeppets,
och uppburna af 7 kolonner, lemna inträde från koret i den omgifvande
sidogången. Koret är ofvantill försedt med en kupol, från hvilken 6
fenster nedsläppa dager. Ett torn reser sig i vester, innehållande nederst
ett vapenhus, genom hvilket hufvudingången till kyrkan leder, och på
norra sidan befinna sig tvenne utbyggnader, af hvilka den ostligaste är
sakristia och den andra lemnar ännu en ingång till kyrkan, liksom å
södra sidan äfven en ingång förr funnits, som dock nu är igenmurad.

Fensterna äro olika till form, somliga rundbågiga,’ andra spetsbågiga
(ogivala). Invändigt äro alla de hvalfbågar, som leda från medelgången
ut i. sidogångarne („arcs fermerets“) i ogivalstyl, men archivolterne äro
rundbågar: hela kyrkan är alltså i Öfvergångsstyl. Vi kunna dock
knappast med full säkerhet afgöra om denna styl är den ursprungliga, emedan
vi veta att kyrkan blifvit flera gånger restaurerad, kanske till väseudtlig
del omändrad. Första gången vi med säkerhet veta att detta skett, var
år 1462, och att redan denna förändring varit af en genomgripande
beskaffenhet, tyckes framgå af ett ännu i behåll varande, bref, utgifvet af
erke-biskop Time i Lund oeh så lydande[2]: „Wii Thue med Guds Naade
ErcherBiskopp i Lund, Sveriges furste och Pafvens Legatus, kundgjör med
dette Wort Obne Bref, at efterdi at Borgmestere, Raad och menige All-


[1] Skada blott att vi tillämpa denna regel utan afseende på huruvida ett
sådant läge är förenligt med skönhetssinnets fordringar! Se t. ex. Göteborgs
domkyrka: se det eljest ganska täcka engelska kapellet dersammastädes. I sjelfva
Rom, de kristliga traditionernas utgångspunkt, höra kyrkor sträckande sig rakt i
öster och vester snarare till undantagen: äfven i Paris m. fl. äldre städer är
regeln icke på alla kyrkor tillämplig. En blick på plankartorne öfver de nämnde
städerne visar genast, huru deras kyrkor sträcka sig antingen i olika väderstreck
eller ock endast ungefärligen i dem, vår tradition angifver som de allena
saliggörande.
[2] Brefvet kopieras sådant det finnes i Richardssons „Hallandia“, men
stafningen är så påfallande dansk från 17:de seklet att man icke kan tillerkänna den
egenskapen af original-dokument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/1/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free