- Project Runeberg -  Svenska metodismen i Amerika /
60

(1895) [MARC] Author: Nils Magnus Liljegren, Nils Olof Westergreen, Carl Gideon Wallenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 60 –

biträde af Wliateoat och Yasey först till diakon, sedan till
äldste och slutligen till "superintendent af Metodist Episkopal
Kyrkan." Derefter utsåg konferensen tolf andra, hvilka på
vederbörligt sätt ordinerades till äldste genom händers
på-läggning. På denna konferens, som varade tio dagar,
antogos de tjugufem trosartiklar, som Wesley sammandragit af
anglikanska kyrkans trettionio, samt den kyrkoordning,
enligt hvilken kyrkan alltsedan styrts. Den nybildade kyrkan
förklarade det vara sin afsigt att lyda Wesley, så länge han
lefde, i alla frågor rörande kyrklig styrelse. Kyrkan uttalade
äfven en kraftig protest mot den rådande slafhandeln samt
ålade hvarje medlem, som till äfventyrs höll sig med slafvar,
att frigifva dessa inom tolf månader. Mot användningen af
rusdrycker uttalades äfven omisskänliga förbud. De
åtgärder, som vid denna fridfulla konferens blefvo vidtagna,
helsades af föreningarna med stor glädje: de hade nu blifvit en
kyrka och deras predikanter egde rättighet att förvalta
sakramenten.

Sedan kyrkan fått denna starka organisation, som
sammanbinder hvarje enskild länk med det stora hela, började en
tid af storartad framgång. Kyrkans stora öfverhufvud
tyckes med välbehag hafva öfvervakat de beslut, som fattades
vid jul konferensen och beseglat desamma med upprepade
utgjutelser af Anden öfver både predikanter och församlingar.
Visserligen voro de ännu ansedda som hvar mans afskrap,
såsom ett anhang af kättare och förryckta fantaster, men
Herren föraktade icke sina ringa redskap. De voro banbrytare i
norr, vester och söder, och mot slutet af århundradet fans det
väl svårligen ett samhälle, som icke haft besök af någon
metodistpredikant. Hela tiden ihågkommande de stora
okunniga massorna, uppsökte de lika gerna civilisationens
utkanter som de stora städerna. De fingo ofta vada genom floder,
sofva i skogen, predika på landsvägar eller logar, och mången
gång lida af hunger eller frysa af brist på lämpliga kläder i
den starka vinterkylan. Kommer så dertill kraftigt motstånd
ej allenast från pöbeln utan äfven från öfverhétspersoner och
engelska presterskapets sida, så är det lätt att inse, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmetiamer/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free