Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 76 –
1872 erkändes såsom en af våra vigtigaste institutioner. Vid
inbördeskrigets slut fans det ej mindre än sex och en half
millioner färgade menniskor i södern, och af dessa kunde icke
mer än tjugu procent läsa eller skrifva. Helt naturligt skulle
dessa vända sig till kyrkan i norden, som kämpat i råd och
dåd för deras frigörelse, med bön om hjelp, och såsom en följd
deraf uppsprang det omnämda sällskapet. Det eger öfver
trettio högskolor och akademier samt 8,525 elever, som
undervisas af 348 lärare. Ursprungligen stodo skolorna öppna
för endast den färgade befolkningen. Men
generalkonferensen 1888 träffade anstalter för att tillgodose behofven af
bildningsanstalter för medellösa bland de hvita. Sedan den
tiden är sällskapets officiela namn "Föreningen för frigifna
slafvars hjelp och uppfostringsverket i södern."
År 1866 hade metodist episkopalkyrkan genomlefvat sitt
första århundrade, och med anledning häraf tillsatte
generalkonferensen 1864 en komité för att träffa anstalter att på ett
värdigt sätt fira hundraårsfesten med något särskildt
kyrkligt välgörande mål i sigte. Kollekter upptogos för
skolsa-ken, som under början af århundradet fått ligga nere. Man
tycker sig rent af märka en viss motvilja på många ställen för
skola och högre bildning. Urskogs predikanterna hade ju
haft ganska god framgång utan några bokliga studier, och
hvarför skulle man nu åtaga sig utgifter för universitet eller
bildningsanstalter af något slag? Det väckte nog derför litet
uppseende, då kyrkan begärde två millioner dollars för att
rycka fram i ledet ocli upprätta skolor, som kunde tillgodose
åtminstone billiga fordringar. Men Gud lade sin välsignelse
äfven till dessa bemödanden; ty då de allmänna jubelmötena
blefvo källor till stor hänförelse och andlig vederqvickelse,
var dermed vägen funnen till folkets fickor. I stället för två
millioner insamlades åtta och tre fjerdedels millioner. Nu
är det visserligen sant, att alla dessa medel icke användes för
skolsaken, emedan många församlingar hade lokala intressen
att först tillse, såsom uppbyggande af kyrkor, boställen eller
betala å gammal skuld; men ett icke ringa belopp gick till
den allmänna fonden. Hvilket århundrade hade icke detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
