- Project Runeberg -  Svenska minnen från Böhmen och Mähren : kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget /
72

(1910) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vita berget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

var stadsporten redan stängd; men genom en remna i
muren lyckades hon, ehuru med söndersargad kropp, slippa
ut under natten.

Själva avskedet från Prag skildrades av en deltagare
på följande rörande sätt: »Då de kommo till Vita berget,
stannade alla och lyssnade till prästerna, när dessa med
sorgsna och gripande ord togo farväl av dem^likasom
herden av sin hjord, av vilka en del under denna rysliga
förföljelse frivilligt lämnade alla sina ägodelar, under det att
andra ville pröva på, om de ännu tordes stanna kvar i
Böhmen och fortsätta med sin gudstjänst. När prästerna
slutat sin avskedspredikan, påminde de sina trogna om, att
de framför allt skulle hålla den kända och erkända
trosvissheten i vördnad och kärlek och icke låta avvända sig
därifrån genom maktspråk eller argan list. Vilken obeskrivlig
jämmer! Vilka bittra, heta tårar götos ej! Vilka suckar
stego ej mot himlen, när så gudfruktiga själar på så
förkrossande sätt skildes från varandra och lämnade sitt älskade
fosterland! De ropade åt varandra: ’Leven väl, kära, dyra
bröder! Farväl, systrar! Gud välsigne er, ömma föräldrar!
Farväl, goda vänner och grannar!’ Huru smärtsam var ej
denna skilsmässa, när så många ansedda män måste gå
ifrån sina stora, präktiga palats! En och var kan lätt
föreställa sig, vilken klagan och ve det måste vara, när make
från hustru, fader från son, moder från dotter och broder
från syster måste draga ut i stora världen utan att veta,
om de någonsin mer skulle råkas i detta livet.»

En i sin naivitet rörande folkvisa har ock åt
eftervärlden bevarat minnet av de böhmiska exulanternas
landsflykt:

»Vacker är den floden
— Vltava*) dess namn —
där värt land det dyra
bjuder oss sin famn.

*) = Moldau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svminnen/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free