Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Den grymme mordbrännaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska namnet i Böhmen förknippades först och
värst med Johan Banér (Panyr), »den grymme
mord-brännaren», såsom han flerestädes kallades i dåtida memoarer
och krönikor. Och hans regemente var i själva verket
fruktansvärt. Under de två år, som han var herre i Böhmen, lär
inemot en tredjedel av landet ha blivit härjat; slott förstördes;
kyrkor och kloster plundrades, och dyrbara helgonbilder
bort-togos. Och då han omsider drog sina färde, lär han ha låtit
vräka i Elbe 2,000 lass spannmål, som han ej kunde föra
med sig, men ej unnade fienden eller ens den nödställda
lantbefolkningen. Det var ock under Banérs härförarskap,
som man även i Böhmen fick pröva på de barbariska
bestraffningar och råa grymheter, som kännetecknade det
trettioåriga krigets senare del i mellersta Tyskland: de fångna
bundos vid hästar, som pådrevos, eller vid pålar, som
antändes med halm; kvinnor och barn blevo hjälplösa offer
för soldateskans sämsta lidelser, och under det tjechiska
namnet »Svedsky dousek» gjorde böhmarna en sorglig
bekantskap med den gräsliga osed, som kallades
»Schweden-trunk» och som bestod däri, att man med våld hällde i
offrets hals diverse orenliga vätskor och sedan trampade
på »den drucknes» måge för att öka kvalen. Det finnes
alls intet historiskt bevis för att denna råa tortyr har
påhittats av svenskar eller företrädesvis begagnats av dem.
Men det svenska namnet besudlades onekligen genom detta
skymford, som tydde på att naturligtvis icke heller de
svenska soldaterna kunde hålla sig obesmittade av den
allmänna tygellösheten och förvildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
