Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Den grymme mordbrännaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
anföres i en tjechisk krönika en episod från hans vistelse i
Brandeis vid Elbe, där han en tid bodde i värdshuset
»Vågen». Då svenska officerare en gång tvistade om,
huruvida man med ett enda svärdshugg skulle kunna hugga
huvudet av en oxe, slog Banér vad därom. En oxe fördes
fram, och Banér vann vadet genom ett väldigt hugg. Denna
bragd lär till och med ha blivit förevigad genom en inskrift
på en vägg i det ifrågavarande värdshuset jämte namnen
på de närvarande vittnena.
Men om de böhmiska historieskrivarna hos Banér
sakna de ädla, stundom humoristiskt försonande egenskaper,
som de förlänat åt Lennart Torstensson, ha de dock icke
alldeles kunnat frånkänna honom några drag av mildhet och
barmhärtighet. Kapucinerordens klosterarkiv, som förvaras
på Prags Hradschin, intygar, att »den grymme
mordbrän-naren» betedde sig mycket skonsamt mot denna orden,
ehuru Banér eljes var allt annat än hänsynsfull mot katolska
präster och munkar. Vid stormningen av Brüx skonades
kapuciner-klostret på dess munkars förböner, och i Leitmeritz
fingo åtskilliga kejserliga officerare utan bevakning — på sitt
blotta hedersord — besöka kapuciner-munkarna. Svenskarna
förehöllo dem strängeligen, att de icke skulle konspirera
eller befatta sig med politiska angelägenheter, utan följa
sin ordens bud och hjälpa de fattiga och sårade, såväl
katoliker som protestanter, och eftersom de ödmjuka
kapu-cinerna rättade sig efter dessa föreskrifter, förblev
förhållandet mellan dem och svenskarna mycket gott både i
Böhmen och sedermera i Mähren. Vi få längre fram också
se, hurusom till och med Wrangel och Königsmark, vilka i
hänsynslös stränghet stodo Banér föga efter, avväpnades
genom kapucinernas fromma ödmjukhet och lojala uppförande.
Ett välgörande inflytande på Banér hade hans andra
maka*), Elisabeth Juliane, född grevinna Erbach och änka
*) Härmed beriktigas ett misstag på sid. 89. Katarina v. Pful
var Banérs första maka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
