Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Belägringen av Brünn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
soldal, vilken förklädd som flykting ville undersöka portar
och löpgravar. Vid en träffning sårades i knät en student
Ridelius, som blev liggande på marken hela dagen ej långt
från den s. k. svenska skansen och till på köpet överfölls
med stenkastning, utan att hans kamrater kunde hjälpa
honom. »Nattetid togo svenskarna av honom kläderna, stungo
ut hans högra öga, stucko en spjutspets genom naveln och
slogo honom blodig på rygg och armar.» Och en
hantverkare ställdes naken till allmän smälek för de våra,
»uppblåst som en trumma».
På ett annat ställe i denna dagbok heter det: »Det är
otroligt, med vilket raseri de våra gjorde utfall. Även
kvinnor skulle velat deltaga, om kommendanten ej hade hindrat
det. Några kvinnor gingo till och med ut i förstädernas
trädgårdar för att skaffa grönsaker eller fösa någon ko eller
kalv till staden mitt under fiendens eld, och det ropades
hånfullt åt svenskarna, att inte ens kvinnor voro rädda för
dem .... Fiendens morgonhälsning var stenkastning mot
oss, och vi uttryckte vår tacksamhet på samma sätt.
Svenskarnas stenrägn narrade till och med barnen att skratta.
Även pojkar ville deltaga i striden, och kommendanten hade
all möda att hålla dem tillbaka. Men många sluppo igenom
och gjorde sin sak bra, ty tre av dem lyckades en gång
släpa med sig en fånge . . ..»
I det Harrachska familjearkivet i Bruck vid Leitha finns
också en dåtida dagbok, skriven på tyska och avtryckt i
Brünns »Notizen Blått» 1896, varur några små betecknande
utdrag här må anföras: »Fru Sednitzkin, vilken hade varit
hos härtiginnan Freyle, blev, då hon med annat gott
sällskap ville resa från Mähren, så förskräckt av ett skrik, som
om resvagnarna höllo på att plundras, att hon i förtid
nedkom med två barn, vilka dock genast på stället fingo
nöddop..... Dorstensohn är en hederlig karl, ty för att
vi i större lugn skulle kunna fira påskhälgen, hade han med
hela sin här och med artilleriet brutit upp från vårt grann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
