Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Svenskarna i Mähren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
500 centner bly, 600 kulor, 50 beckkransar, svavel, luntor,
30,000 alnar kläde, alla hästar och 30,000 thaler. Efter
denna kupp fortsatte Torstensson vidare mot Wien och
kvarlämnade såsom kommendant i den erövrade staden
översten Samuel von Österling.
Denne man, Iglaus sorgligt beryktade bödel, vilken
under Torstensson spelade samma roll som Pful under Banér
var i själva verket, trots sitt svenska namn, bördig från
Meissen i Sachsen, men protestant till bekännelsen och
måhända av svenskt ursprung, eftersom han hade släktingar i
Pommern. I Iglau kallades han helt enkelt »den svenske
översten». Han hade gjort sig på ett fördelaktigt sätt
bekant redan år 1639, då han vid Pirnas belägring skickade
en apotekare Theophil Jakobäer på sin egen häst till
kur-prinsens gemål Magdalena Sibylla i Dresden för att genom
henne utverka, att staden skonades från fullständig förödelse,
och han måtte ha varit en duktig krigare, eftersom
Torstensson i ett brev till svenska rikskanslärn den 11 december
1641 förordade hans anställning i svensk krigstjänst. Men
om han eljes hade haft några goda själsegenskaper, tyckas
dessa hava blivit totalt utrotade, då han övertog befälet
över den svenska garnisonen i Iglau.
Hans första ämbetsåtgärd bestod i att utkräva 1,600
gulden i månaden av stadsborna. Alla hus i förstäderna
nedrevos; alla borgare och ynglingar över 12 år tvungos
till arbete på skansarna; slottet Pirnitz förstördes av ingeniör
Richter, och endast med möda kunde den nyutnämnde
evangeliske pastorn Johan Wagner utverka, att söndagarna
fritogos från detta tvångsarbete. Österling vägrade jesuiterna
att besöka borgare även på dödsbädden, ty — sade han —
»om de döende ej äro nöjda méd en evangelisk präst, måste
de undvara den sista trösten». Verkningarna av detta
skräckvälde uteblevo ej heller: I början av 1600-talet hade Iglau
haft 13,000 invånare, men vid slutet av år 1647, då Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
